Innehållsförteckning
Kommissionslagen
I Sverige regleras förhållandet i kommissionslagen (2009:865). Den gäller uppdrag att för en annan persons räkning men i eget namn sälja eller köpa lös egendom, till exempel varor eller värdepapper. Lagen innehåller både regler om förhållandet mellan kommittent och kommissionär och regler om vad som gäller mot tredje man och mot kommissionärens borgenärer. Lagtexten finns hos riksdagen.se.
Kommittentens rättigheter
- Lojalitet: kommissionären ska ta till vara kommittentens intresse, följa kommittentens instruktioner och i rimlig omfattning informera om omständigheter som har betydelse för uppdraget.
- Meddelande och redovisning: kommissionären ska utan dröjsmål meddela vilka avtal som ingåtts för kommittentens räkning och redovisa det pris som avtalats med tredje man.
- Vård av egendomen: kommissionären ska vårda kommittentens egendom väl.
- Skydd vid kommissionärens obestånd: kommittenten förblir ägare till varor som lämnats för försäljning tills äganderätten går över till köparen. En fordran på tredje man som uppstått genom kommissionärens avtal är också förbehållen kommittenten framför kommissionärens borgenärer. Det har stor betydelse om kommissionären går i konkurs.
Kommittentens skyldigheter
Kommittenten ska i förskott tillhandahålla den egendom som kommissionären behöver för att fullgöra avtalet med tredje man. En handelskommissionär, det vill säga den som yrkesmässigt utför kommissionsuppdrag, har rätt till provision på de avtal som ingås, i princip i den mån tredje man fullgör avtalet. Kommissionären har dessutom panträtt i kommittentens varor som säkerhet för provision och annan ersättning, så länge varorna finns i kommissionärens besittning.
Skillnad mot fullmakt och agentur
Vid en fullmakt handlar ombudet i huvudmannens namn, och avtalet binder huvudmannen direkt. Vid kommission blir tredje man i stället berättigad mot kommissionären, inte mot kommittenten. En handelsagent förmedlar eller sluter avtal i huvudmannens namn och regleras av lagen om handelsagentur. Valet av upplägg påverkar alltså vem som blir avtalspart och vem som bär risken mot motparten.
Vanliga exempel
Kommission förekommer bland annat vid värdepappershandel, där banken eller värdepappersbolaget köper och säljer för kundens räkning, och vid försäljning av varor via en återförsäljare som säljer i eget namn, till exempel begagnade varor eller konst. När kommittenten är konsument och kommissionären är handelskommissionär kan avtalsvillkor som är sämre för kommittenten än lagen vara utan verkan.