Innehållsförteckning
Behörighet och befogenhet i avtalsrätten
Inom avtalsrätten skiljer man mellan behörighet och befogenhet när någon handlar för någon annans räkning med stöd av en fullmakt.
- Behörighet är fullmaktens yttre gräns, det vill säga vad fullmäktigen kan göra med bindande verkan mot huvudmannen i förhållande till tredje man. En rättshandling som fullmäktigen gör inom fullmaktens gränser och i huvudmannens namn binder huvudmannen direkt (10 § avtalslagen).
- Befogenhet är vad fullmäktigen enligt huvudmannens interna instruktioner får göra. Befogenheten är ofta snävare än behörigheten.
Om fullmäktigen bryter mot huvudmannens särskilda instruktioner men håller sig inom behörigheten blir huvudmannen ändå bunden, utom när tredje man insåg eller borde ha insett att fullmäktigen överskred sin befogenhet (11 § avtalslagen). Vid en så kallad enkel fullmakt, som bara bygger på ett meddelande från huvudmannen till fullmäktigen, binds huvudmannen däremot inte av ett befogenhetsöverskridande ens om tredje man var i god tro.
En anställd eller uppdragstagare som har en ställning som enligt lag eller sedvänja ger viss behörighet, till exempel en butiksanställd som säljer varor, anses ha fullmakt för de rättshandlingar som ligger inom den ställningen (10 § andra stycket, ställningsfullmakt). Den som uppträder som fullmäktig utan att ha fullmakt kan bli skyldig att ersätta tredje mans skada (25 §).
Behörighet i aktiebolag
I aktiebolagslagen anger behörigheten vad respektive bolagsorgan får göra enligt lagen. Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma, och den verkställande direktören får alltid företräda bolaget och teckna dess firma i frågor som hör till den löpande förvaltningen (8 kap. 29 och 35–36 §§). Styrelsen kan också bemyndiga särskilda firmatecknare (8 kap. 37 §).
Om styrelsen eller en firmatecknare handlar i strid med lagens regler om bolagsorganens behörighet gäller rättshandlingen inte mot bolaget. Har en företrädare i stället bara överskridit sin befogenhet, till exempel en intern beloppsgräns, är bolaget ändå bundet, om inte bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett överskridandet (8 kap. 42 §).
Behörighet för studier
För att antas till högskoleutbildning på grundnivå krävs grundläggande behörighet, vanligtvis en högskoleförberedande gymnasieexamen. Många utbildningar kräver dessutom särskild behörighet, det vill säga kunskaper i vissa ämnen. Universitets- och högskolerådet (UHR) och antagning.se informerar om vad som gäller.
Yrkesbehörighet
Behörighet används också om rätten att utöva ett visst yrke. För vissa yrken krävs legitimation eller auktorisation, till exempel för läkare och sjuksköterskor (Socialstyrelsen), lärare (Skolverket) och elinstallatörer (Elsäkerhetsverket). Utan sådan behörighet får man inte utföra vissa arbetsuppgifter eller använda yrkestiteln. Behörighet kan även visas genom en certifiering.