Det brukar börja med en påminnelse om att fakturan inte blivit betald. Händer inget skickas kravbrev, ett inkassoföretag kanske kopplas in. Fortsätter företaget att strunta i att betala brukar fordringsägaren eller det anlitade inkassoföretaget kontakta kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. Det innebär att myndigheten fastslår att den betalningsskyldige är skyldig att betala och hur stort beloppet är.
Rent praktiskt fungerar det så här efter att Kronofogden har fått in en ansökan om betalningsföreläggande. Texten är ett citat från kronofogdens webbplats
”När din ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning har kommit in till kronofogdemyndigheten följer en särskild process, s.k. summarisk process, som innehåller följande steg:
- Den du riktar kravet mot får ett föreläggande att betala eller att på annat sätt fullgöra sina skyldigheter mot dig. Den person som kallas svaranden delges föreläggandet, vilket betyder att han bevisligen tagit del av det.
- Svaranden har möjlighet att yttra sig om innehållet i föreläggandet (ditt yrkande) och eventuellt motsätta sig (bestrida) detta inom en viss tid.
- Om svaranden motsätter sig yrkandet kan målet på din begäran överlämnas till tingsrätten för fortsatt handläggning. Om han inte motsätter sig yrkandet fastställer kronofogdemyndigheten sökandens yrkande i ett utslag. Detta blir enklare och billigare än en tingsrättsdom. En process i tingsrätten försenar målet, men i de flesta fall blir beslutet detsamma.
Kronofogdemyndigheten verkställer sedan utslaget eller den eventuella dom som meddelats om målet gått vidare till tingsrätten. Gäller det pengar sker detta genom en undersökning av svarandens tillgångar och därefter eventuell utmätning.”
Läs mer om:
Vad händer vid (och innan) en konkurs