Datavetenskap

Datavetenskap, även kallat datalogi, är läran om beräkningar och hur de kan utföras, främst med hjälp av datorer och programvara. Ämnet omfattar både teori, som algoritmer och beräkningsbarhet, och praktiska tillämpningar som programmering, databaser och artificiell intelligens. Datavetenskap överlappar i hög grad med datateknik, informationsteknik, systemvetenskap och informatik.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Bakgrund

De teoretiska grunderna lades långt innan moderna datorer fanns, bland annat genom George Booles algebra på 1800-talet och Alan Turings arbete om beräkningsbarhet på 1930-talet. Som självständigt akademiskt ämne växte datavetenskap fram under 1960-talet, då de första universitetsinstitutionerna för ämnet bildades i USA. I Sverige etablerades ämnet vid universiteten under 1970- och 1980-talen.

Ordet datalogi myntades av den danske datavetaren Peter Naur. På svenska används det ofta synonymt med datavetenskap, men ibland för att betona den teoretiska och matematisk-logiska delen av ämnet.

Delområden

Teoretisk datavetenskap

  • algoritmer och datastrukturer
  • beräkningsteori och komplexitetsteori, alltså vilka problem som går att lösa och hur effektivt
  • automatteori och formella språk
  • informationsteori och kryptografi
  • logik, diskret matematik och grafteori

Tillämpad datavetenskap

  • programmering, programspråk och programvaruutveckling
  • operativsystem, datornätverk och distribuerade system
  • databaser och informationssystem
  • artificiell intelligens, maskininlärning och språkteknologi
  • datorgrafik, bildbehandling och datorseende
  • datasäkerhet och informationssäkerhet
  • människa–datorinteraktion och användbarhet
  • robotik och realtidssystem

Utbildning och yrken

Datavetenskap kan läsas som kandidat- och masterprogram vid de flesta svenska universitet och högskolor, och även som civilingenjörsutbildning i datateknik. Utbildningen innehåller ofta mycket matematik. Vanliga yrken är systemutvecklare, mjukvaruingenjör, IT-arkitekt, dataanalytiker och forskare. Kompetensen efterfrågas i nästan alla branscher, eftersom digitalisering berör allt från industri och handel till vård och offentlig förvaltning.

Datavetenskap och företag

För företag är datavetenskapen grunden för de digitala verktyg som används varje dag: affärssystem, webbplatser, business intelligence och automatisering. En genomtänkt IT-strategi hjälper till att välja rätt lösningar. Läs också om internet och World Wide Web.

Skillnad mot närliggande ämnen

Datateknik fokuserar mer på hårdvara och hur datorer byggs, systemvetenskap på hur IT-system används i organisationer, och informatik på samspelet mellan människa, information och teknik. Gränserna är flytande och kurserna överlappar ofta.

Datavetenskapens betydelse i dag

Datavetenskap har gått från att vara ett smalt teoretiskt ämne till att påverka nästan alla delar av samhället. Sökmotorer, betalsystem, navigering, sjukvårdens journaler och digitala myndighetstjänster bygger alla på algoritmer och datastrukturer. Utvecklingen inom artificiell intelligens och maskininlärning har dessutom gjort ämnet centralt i diskussioner om etik, integritet och framtidens arbetsmarknad. Därför efterfrågas grundläggande kunskaper i programmering och datalogiskt tänkande allt oftare även i skolan.

Källor

  • Nationalencyklopedin, ”datavetenskap” och ”datalogi”
  • A. M. Turing, ”On Computable Numbers”, Proceedings of the London Mathematical Society (1936)
  • Universitets- och högskolerådet

Lämna en kommentar