Innehållsförteckning
Nya regler i AFS 2023:2
Tidigare reglerades ensamarbete i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1982:3. De har ersatts av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2), där ensamarbete behandlas i kapitel 6. Föreskrifterna bygger på arbetsmiljölagen och gäller alla arbetsgivare med anställda.
Vad räknas som ensamarbete?
Som ensamarbete räknas arbete som innebär fysisk eller social isolering. Fysisk isolering betyder att arbetstagaren bara kan få kontakt med andra människor på arbetsplatsen med hjälp av teknisk kommunikation, till exempel mobiltelefon. Social isolering betyder att arbetstagaren befinner sig bland andra människor men ändå inte kan räkna med hjälp i en kritisk situation. Även den som arbetar bland kunder, patienter eller allmänhet kan alltså räknas som ensamarbetande.
Arbetsgivarens ansvar
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att ensamarbetet är säkert. I praktiken innebär det att arbetsgivaren ska:
- undersöka och bedöma riskerna med ensamarbetet, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet,
- planera arbetet så att den som arbetar ensam har tillräcklig kunskap, erfarenhet och instruktioner för uppgiften,
- ta hänsyn till arbetstagarens förutsättningar att utföra uppgifterna ensam och informera om ensamarbetet redan inför anställningen,
- se till att det finns arbetsledning, så att olämpliga rutiner inte växer fram med tiden,
- se till att det finns rutiner för kontakt och för vad som ska hända om något går fel.
Stark psykisk påfrestning
Ensamarbete som pågår under längre tid kan bli starkt psykiskt påfrestande. Arbetsgivaren ska undersöka om så är fallet och kan då till exempel låta arbetstagarna växla mellan ensamarbete och uppgifter med kontakt med andra, ge tillräckligt med raster och pauser som ger tillfälle till kontakt, eller ordna besök under arbetet. Inom till exempel hemtjänst, socialtjänst och på larmcentraler kan den ensamarbetande behöva fatta snabba beslut i stressande situationer och ska då kunna rådgöra med någon som känner till arbetet.
Påtaglig risk för kroppsskada
Om ensamarbetet innebär påtaglig risk för olyckor med kroppsskada måste arbetstagaren kunna få snabb hjälp i en nödsituation. Arbetsgivaren ska bedöma möjliga skadeförlopp och hur snabbt en skadad person kan få hjälp. Om skadorna inte blir svårare än att den skadade själv kan larma kan det räcka med telefon, kommunikationsradio eller larm, men larm och anrop ska besvaras omedelbart. Kan skadan bli så allvarlig att arbetstagaren inte själv kan larma behövs andra lösningar, till exempel återkommande besök, avtalade kontakttider eller kameraövervakning av riskzoner.
När ensamarbete inte är tillåtet
Arbete ska inte utföras som ensamarbete om det innebär större risk för våld, olycksfall eller ohälsa än om flera utför arbetet gemensamt. Arbetsmiljöverket nämner dykeri och rengöring av vissa tankar som exempel. Om det inte går att ordna snabb hjälp vid en påtaglig risk för kroppsskada får arbetet inte utföras utan att någon annan person finns i närheten. Exempel på riskfyllda situationer är arbete nära spänningsförande delar, arbete på hög höjd, i cisterner, brunnar och andra slutna utrymmen med risk för gas eller kvävning, samt tung materialhantering. Vissa risker som är allmänt accepterade, som att köra bil ensam, är däremot normalt inget hinder för ensamarbete.
Minderåriga
Arbetsgivaren ska bedöma om minderåriga kan utföra ensamarbete på arbetsplatsen. Om det går ska en lämplig person grundligt gå igenom uppgifterna och riskerna med den unga, se till att arbetet utförs enligt instruktionerna och ha tillsyn, och den minderåriga ska vid behov kunna kontakta någon för frågor eller hjälp. Läs mer om arbetsmiljölagen och minderåriga.
Skyddsombudet ska informeras
När arbetsgivaren planerar att införa ensamarbete som bedöms vara riskfyllt eller psykiskt påfrestande ska skyddsombudet underrättas. Arbetsgivaren bör tillsammans med skyddsombudet bedöma riskerna och planera åtgärderna. Finns inget lokalt skyddsombud kontaktar man det regionala skyddsombudet.
Exempel på åtgärder
- rutiner för in- och utcheckning när arbetet börjar och slutar,
- mobiltelefon, trygghetslarm eller överfallslarm som fungerar på platsen,
- schemaläggning så att riskfyllda moment görs när fler är på plats,
- utbildning i hur man hanterar hotfulla situationer och nödlägen,
- uppföljning genom att tillbud och olyckor rapporteras och utreds.
Läs också om tillsyn enligt arbetsmiljölagen.
Uppdaterad: texten har skrivits om utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, som ersatt de tidigare föreskrifterna AFS 1982:3.