Förmögenhetsrätten kan indelas i en allmän och en speciell del. Till den allmänna delen hör regler som är gemensamma för alla förmögenhetsrättsliga områden. Till den allmänna delen hör i stort sett samtliga regler om förpliktelsernas uppkomst (avtalsläran), vissa grundläggande regler om förpliktelsernas innehåll, förändring och upphörande (obligationsrätten), samt regler om konkurrerande förpliktelser och hänsyn till tredje mans intressen (sakrätten).
Förmögenhetsrättens speciella del berör de regler som endast äger giltighet inom ett avgränsat område. Hit hör exempelvis särskilda regler om överlåtelser (olika typer av köp, byte och gåva) nyttjanderätter (arrende, lägenhetshyra, lokalhyra och hyra av lös egendom, samt försträckning i penningar och annan lös egendom), pant, borgen, materiella uppdrag (byggnadsentreprenader, arbete på annans egendom, transport och deposition), immateriella uppdrag (sysslomannaskap, fastighetsmäkleri, försäkringsmäkleri, finansiell rådgivning, kommission), anställning och försäkring m.fl. avtalstyper.
Källor
Rodhe, Knut: Lärobok i obligationsrätt, 1986.
Hellner, Jan m.fl.: Speciell avtalsrätt II Kontraktsrätt, Första häftet, 5 uppl., 2010.
Jfr också Bengtsson, Bertil: Särskilda avtalstyper I, 1971
Läs mer om:
Sakrätt
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.