Innehållsförteckning
När ska det finnas en skyddskommitté?
- Vid ett arbetsställe där minst 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det finnas en skyddskommitté.
- Vid mindre arbetsställen ska en skyddskommitté tillsättas om arbetstagarna begär det.
Kravet gäller per arbetsställe, inte per företag. Ett företag med flera mindre arbetsplatser behöver alltså inte automatiskt ha en kommitté vid varje enhet.
Vem sitter i skyddskommittén?
Kommittén består av företrädare för arbetsgivaren och för arbetstagarna. Arbetstagarnas företrädare utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns ingen sådan organisation utser arbetstagarna själva sina företrädare. Om det finns studerandeskyddsombud på arbetsstället ska två av dem ingå i kommittén. Enligt arbetsmiljöförordningen (1977:1166) bestäms antalet ledamöter efter arbetsställets storlek och verksamhet. Om möjligt ska en ledamot ha en företagsledande ställning, och skyddsombud ska ingå. Ordförande och sekreterare utses av arbetsgivaren om inget annat överenskommits.
Möten och oenighet
En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad, och företrädare för företagshälsovården bör närvara. Om arbetsgivarens och arbetstagarnas företrädare inte kan enas om ett beslut ska frågan på begäran av en ledamot hänskjutas till Arbetsmiljöverket.
Skyddskommitténs uppgifter
Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa hur det genomförs. Den ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall och verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. Enligt lagen ska kommittén behandla frågor om
- företagshälsovård,
- handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet enligt 3 kap. 2 a §,
- planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation,
- planering av användning av ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall,
- information och utbildning om arbetsmiljön,
- arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.
Samverkansorgan enligt kollektivavtal
Genom kollektivavtal får uppgifterna läggas på ett organ som även behandlar andra frågor än arbetsmiljö, till exempel en samverkansgrupp. Ett sådant organ får ha ett annat namn än skyddskommitté men ska fortfarande uppfylla lagens krav.
Arbetsgivarens ansvar
Skyddskommittén tar inte över arbetsgivarens ansvar. Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön och för att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kommittén är ett forum för samverkan, där arbetsgivaren får del av arbetstagarnas kunskap och där risker och åtgärder kan förankras. Läs mer om arbetsgivarens allmänna skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.
För arbetsställen där någon skyddskommitté inte har tillsatts kan en facklig organisation i stället utse ett regionalt skyddsombud, förutsatt att organisationen har någon medlem på arbetsstället.
Källor
- Arbetsmiljölag (1977:1160), 6 kap. – Sveriges riksdag
- Arbetsmiljöförordning (1977:1166), 8–9 §§ – Sveriges riksdag
- Skyddsombud och arbetsmiljöombud – Arbetsmiljöverket