Miljögifter i livsmedel

PFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är syntetiskt framställda kemikalier som används i bland annat i brandskum. PFAS finns i miljön och har förorenat dricksvatten och livsmedel. Vissa polyfluorerade alkylsubstanser kan brytas ner till perfluorerade alkylsyror (PFAA), som i sin tur inte bryts ned alls och försvinner mycket långsamt från människokroppen. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter.

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är ett samlingsnamn på en grupp kemikalier som är framställda för att tåla höga temperaturer och vara vatten- och fettavisade. De mest kända typerna av PFAS är PFOS och PFOA.
 

Vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper

PFAS har tillverkats sedan 1950-talet, och är stabila mot värme och kemisk nedbrytning. Ämnena har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor och finns i många produkter. PFAS används bland annat som impregneringsmedel för papper, textilier och heltäckningsmattor och i rengöringsmedel (till exempel golvpolish). PFAS används också i kemi-, verkstads- och elektronikindustrin.

Brandsläckningsskum är ett användningsområde för PFAS som fått mycket uppmärksamhet. Mellan 1985 till 2003 använde Försvarsmakten brandsläckningsskum som bland annat innehöll PFOS. Under 2000-talet kom insikten om PFAS stora spridning i miljön. Sedan 2008 är det inom EU förbjudet att använda PFOS, och ämnen som kan brytas ned till PFOS, i kemiska produkter och varor, med vissa undantag. Andra typer av PFAS har ersatt PFOS inom många användningsområden.
 

Lagras i kroppen och misstänks påverka hälsan negativt

Vissa polyfluorerade alkylsubstanser kan brytas ner till perfluorerade alkylsyror (PFAA), som i sin tur inte bryts ned alls. PFAS ger inga akuta hälsoproblem, men vissa PFAA lagras i kroppen. Det är fortfarande inte klarlagt om PFAS orsakar negativa hälsoeffekter hos människor som utsatts för ämnena under lång tid. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS, som till exempel PFOA och PFOS, under lång tid misstänks dock kunna öka risken för negativa effekter, som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och immunförsvaret. Även om riskökningarna sannolikt är små och mycket svåra att upptäcka så är det viktigt att man får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen.
 

Finns i miljön

PFAS sprids till miljön från industriell- och konsumentanvändning samt från avfallshantering och reningsverk. PFAA kan också bildas i miljön, och i människokroppen, som nedbrytningsprodukter av polyfluorerade ämnen. Denna typ av ”modersubstanser” till PFAA används på liknande sätt av industrin och kan finnas i vissa typer av livsmedelsförpackningar. Vi exponeras för PFAS via inomhusdamm samt vid användning av produkter som innehåller PFAS, till exempel viss typ av skidvalla.
 

Finns i maten

PFAS i miljön hamnar till slut i livsmedel. I mat är det framför allt PFOS och PFOA som finns i de högsta halterna. Fiskkonsumtion är en viktig källa för PFOS, medan många olika livsmedelsgrupper bidrar med PFOA.

PFOS lagras in i fiskar, och kommuner där det finns sjöar med misstänkt förorening rekommenderas att kontrollera halten av PFOS i fisken från dessa sjöar. Du som konsument kan kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om du behöver vara försiktig med att äta fisk från vissa sjöar.

Insjöfisk kan också innehålla höga halter kvicksilver, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Läs mer om det i våra Råd om fisk, se länk nedan under Mer information.
 

Finns i dricksvatten

Vattentäkter, både ytvatten- och grundvattentäkter, som ligger i områden där det finns eller har funnits brandövningsplatser kan bli förorenade av PFAS. Samma sak gäller platser där räddningstjänsten nyligen släkt en brand med skum som innehåller PFAS.

Hösten 2013 upptäcktes mycket höga halter av PFAS dricksvattnet i en grundvattentäkt i Kallinge, Ronneby kommun. Livsmedelsverket genomförde under 2014 en kartläggning bland Sveriges kommuner för att se i vilken utsträckning dricksvattenanläggningarnas råvatten var förorenade av PFAS. Kartläggningen visade att cirka 3,4 miljoner svenskar har kommunalt dricksvatten som är påverkat av PFAS. Under Mer information hittar du rapporten
 

Råd till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter

Det finns idag inga gränsvärden för PFAS i livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverket har därför tagit fram rekommendationer till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter i kommuner om vilka åtgärder som bör vidtas för sänka halterna av PFAS i dricksvatten på kort och lång sikt.
 

Råd till dig som får dricksvatten från egen brunn eller enskild dricksvattenanläggning

Du som tar ditt dricksvatten från en egen brunn eller enskild dricksvattenanläggning ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla brunnen i bra skick. Det betyder att du till exempel är ansvarig för provtagningar av dricksvattnet.

Om du dricker vatten med höga halter av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) under lång tid minskar säkerhetsmarginalerna till nivåer som misstänks ge hälsorisker. Därför är det viktigt att du kontrollerar att dricksvattnet från din brunn inte har höga halter av ämnena. Kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om du bor i ett område som kan vara förorenat av PFAS.

Kommunen kan också hjälpa till med information om hur du gör för att undersöka halten av PFAS i ditt dricksvatten.

Livsmedelsverket rekommenderar följande åtgärder beroende på vilken halt av PFAS som finns i ditt dricksvatten:

• Om dricksvattnet innehåller 0 – 90 nanogram PFAS/liter:
  Ingen särskild åtgärd behövs. Du kan fortsätta att dricka vattnet.
• Om dricksvattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAS/liter:
  Du kan fortsätta att dricka vattnet men du bör snarast se till att halterna sänks så långt som möjligt under 90 nanogram/liter.
• Om dricksvattnet innehåller mer än 900 nanogram PFAS/liter:
  Undvik att dricka vattnet eller äta mat som tillagats med vattnet tills halterna sänkts. Att duscha, bada eller diska i vattnet medför ingen risk. Innan vattnet används till mat och dryck bör halten av PFAS sänkas så långt som möjligt under 90 nanogram/liter

Innehåller dricksvattnet i din brunn mer än 90 nanogram PFAS/liter bör du vända dig till din kommun för att få råd och stöd.
 

Råd för dig som har kommunalt dricksvatten

Din drickvattenproducent har ansvar för vattnet. Har du kommunalt kranvatten är det dricksvattenproducenten som har ansvar för att dricksvattnet inte innehåller skadliga ämnen, som till exempel PFAS. Vill du veta hur det står till med ditt kranvatten bör du vända dig till din dricksvattenproducent.
 

Vad gör myndigheterna?

Våren 2017 utökade berörda myndigheter och forskningsinstitutioner sitt samarbete med att hantera problemen med högfluorerade ämnen. Samarbetet beskrivs i en gemensam avsiktsförklaring.

Kommunikationen mellan myndigheterna och forskningsinstitutionerna ska öka för att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, teknikutveckling och den offentliga kontrollen. De myndigheter och forskningsinstitutioner som skrivit på avsiktsförklaringen vill dessutom aktivt informera allmänheten om PFAS.

Myndigheterna och forskningsinstitutionerna planerar att ytterligare kartlägga förorenade områden och hur mycket människor utsätts för de högfluorerade ämnena. Myndigheterna ska medverka till att nya tekniker utvecklas och används för provtagning, analys, vattenrening och sanering av områden som förorenats av PFAS, samt föra dialog med berörda aktörer för att stimulera till att högfluorerade ämnen fasas ut.
 

Källa:

Livsmedelsverket