Vibrio

Vad är Vibrio?

Bakterierna Vibrio parahaemolyticus och V. vulnificus lever naturligt nära kusterna i salta, varma vatten, men förekommer i sällsynta fall längs Sveriges kuster. V. cholerae är en vanlig bakterie på fisk och fiskprodukter från varma vatten. Vissa stammar av V. cholerae kan orsaka kolera men flertalet stammar orsakar inte sjukdom hos människor.
 

Var finns Vibrio?

 V. parahaemolyticus sprids med rå fisk eller skaldjur, speciellt ostron. I länder som Japan, där man av tradition äter rå eller obetydligt behandlad fisk, är denna bakterie den vanligaste orsaken till matförgiftning.

V. cholerae kan finnas i sötvatten och sprids ofta via dricksvatten eller livsmedel som är sköljs i dricksvatten. V. cholerae är ett allvarligt problem i länder med bristande vattenkvalitet, men i Sverige är fall av kolera mycket sällsynta.
 

Sjukdomstecken

V. parahaemolyticus: Diarré, illamående och magsmärtor efter ca 4 till 30 timmar.

V. vulnificus: Kan orsaka diarré illamående och magsmärtor. Hos känsliga personer kan bakterien orsaka allvarligare symptom som blodförgiftning .

V. cholerae: Symptomen kan variera från måttlig diarré till kraftig diarré som kan leda till livshotande tillstånd. Oftast dröjer det 1-3dygn från det att man smittats av bakterien tills att man blir sjuk.
 

Hur undviker man att bli sjuk?

Vibriobakterier kan finnas i fisk och skaldjur, men i så små mängder att risken att bli sjuk är mycket låg. I rumstemperatur sker en snabb tillväxt av bakterier vilket kan leda till att mängden bakterier blir farlig. Var noggrann med kylförvaring av både råa och värmebehandlade fiskar och skaldjur.
 

Fördjupning

Det finns ett 30-tal olika Vibrio-bakteriearter. Det är i huvudsak tre av dessa som är viktiga i matförgiftningssammanhang: Vibrio parahaemolyticus, Vibrio cholerae och Vibrio vulnificus. Som matförgiftningsbakterie är vibrio i första hand förknippad med fisk och skaldjur, till exempel kräftor, räkor och ostron.

I Sverige provtas för närvarande vissa partier fisk och skaldjur som importeras från vissa länder där det tidigare har varit problem, med avseende på patogena Vibrio spp.

Vibrio förekommer i vatten, främst i marina, kustnära miljöer. V. parahaemolyticus förekommer i bräckvatten och kustnära vatten över hela världen, men vanligen hittas de inte i öppet hav. V. cholera förekommer i kustnära vatten och kan, till skillnad från V. parahaemolyticus, finnas i sötvatten och har även hittats i floder. Tarmen hos människan är en reservoar för V. cholerae.

Förekomsten av vibrio är starkt korrelerad med förhöjda havsvattentemperaturer. De trivs bäst efter en tids värme då vattnet har hunnit värmas upp eller i regioner där det är varmt året runt. Tillväxten stimuleras om det finns salt närvarande och vissa arter kräver salt för tillväxt.

V. parahaemolyticus förekommer sällan i så höga halter i fisk och skaldjur, med undantag för exempelvis ostron, att de ger upphov till sjukdom hos friska vuxna, men vid en gynnsam temperatur förökar den sig snabbt. Det är därför viktigt att förvara fisk och skaldjur i kyla.

Det är också viktigt att tänka på hanteringen av rå fisk, exempelvis vid tillagning av sushi. I tvåskaliga blötdjur, såsom musslor och ostron, kan bakterier ackumuleras och halterna av vibrio kan vara så höga att de kan ge matförgiftning.

V. vulnificus är en invasiv bakterie. De flesta som smittas av V. vulnificus via livsmedel har en eller flera bakomliggande kroniska sjukdomar, som gör dem mer mottagliga för denna bakterie, och sjukdomsförloppet kan bli mycket allvarligt.

V. cholerae är den bakterie som orsakar epidemisk kolera. Kolera är ett stort problem i många länder i till exempel Asien, men i Sverige är den mycket sällsynt. Endast något enstaka fall rapporteras varje år från magsjuka utlandsresenärer. . Spridningen av kolera förknippas med bristfällig hygien. Smittkällan är vanligen kontaminerat dricksvatten.

Det finns flera olika serotyper av V. cholerae men alla ger inte upphov till sjukdomen kolera. Den serotyp som ger upphov till kolera producerar ett enterotoxin. Karaktäristiska symptom för kolera är kraftig, vattnig diarré. Andra serotyper har inte förmågan att producera enterotoxin, men kan producera andra ämnen som kan ge upphov till oftast lindrigare symptom.

Vem som helst kan infekteras av patogena vibriobakterier men sannolikheten att infekteras, och få allvarliga komplikationer, ökar med underliggande medicinska problem och nedsatt immunförsvar.
 

Källa:

Livsmedelsverket