Innehållsförteckning
Vad är IBAN och BIC?
IBAN står för International Bank Account Number och är ett standardiserat internationellt format för kontonummer. Numret börjar med en landskod, för svenska konton SE, följt av kontrollsiffror och uppgifter om bank och konto. Det gör det möjligt att identifiera rätt konto i rätt land.
BIC står för Bank Identifier Code och identifierar en viss bank. Koden kallas ofta SWIFT-kod eller SWIFT-adress, efter det internationella nätverk som bankerna använder för att skicka betalningsmeddelanden. Läs mer om BIC-kod och SWIFT-adress.
Var hittar du ditt IBAN?
Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå ska du få uppgift om ditt eget IBAN och bankens BIC- eller SWIFT-kod av banken, till exempel på kontoutdraget eller i en bilaga till det. Banken får inte ta ut någon avgift för den informationen. Uppgifterna finns ofta även i internetbanken eller bankens app.
Så används koderna
När du lämnar ett betalningsuppdrag till utlandet ska du normalt ange mottagarens IBAN och BIC. Har du inte de uppgifterna får banken ta ut en avgift, men den ska vara rimlig, motsvara bankens kostnad och vara avtalad i förväg. Det säkraste är att be mottagaren om korrekta uppgifter innan du betalar, och att kontrollera dem noga eftersom en felaktig betalning kan vara svår att få tillbaka.
- Du betalar till utlandet: Ska du till exempel föra över euro eller kronor till ett konto i Frankrike anger du mottagarens IBAN och den franska bankens BIC.
- Du får pengar från utlandet: Avsändaren ska ange ditt IBAN och din svenska banks BIC.
Betalningar inom EU och EES
För betalningar inom EU och EES, det vill säga EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein, gäller i stort sett samma regler som för betalningar inom Sverige. Reglerna finns i betaltjänstlagen och i en EU-förordning om gränsöverskridande betalningar. Avgiften för en gränsöverskridande betalning i euro, eller i kronor eftersom Sverige har anslutit kronan till förordningen, ska vara densamma som för en motsvarande betalning inom landet i samma bank. Banken får dock alltid ta ut en avgift för valutaväxling.
Grundregeln inom EES är att betalaren och mottagaren delar på kostnaden. Du betalar din banks avgift och mottagaren betalar mottagarbankens. Om betalningen innehåller valutaväxling får parterna komma överens om en annan fördelning. Hela det överförda beloppet ska komma fram, och mottagarbanken får bara dra av sin avgift från beloppet om den har avtalat det med sin kund.
Betalningar utanför EU och EES
För betalningar till länder utanför EU och EES finns ingen lag som styr kostnader och tidsåtgång. I stället gäller avtalet med banken, alltså bankens prislista och villkor. Ofta får du själv välja hur avgifterna ska fördelas:
- SHA (shared): Du betalar avgiften hos din bank och mottagaren betalar avgifterna hos sin bank och eventuell mellanbank.
- OUR: Du betalar alla avgifter, både hos din bank, mottagarens bank och eventuell mellanbank.
- BEN (beneficiary): Mottagaren betalar samtliga avgifter, som då dras från det överförda beloppet.
Går betalningen via en mellanbank kan det tillkomma avgifter som dras från beloppet. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå tar en vanlig utlandsbetalning utanför EES oftast mellan två och fem bankdagar, men det kan ta längre tid beroende på land. Vilken växlingskurs och vilka avgifter som gäller framgår av din banks prislista.
Kontroller mot penningtvätt
Till vissa länder är det svårt eller nästan omöjligt att skicka pengar, bland annat på grund av regler mot penningtvätt och terrorismfinansiering och internationella sanktioner. Banken kan också behöva fråga varifrån pengarna kommer innan den genomför en större betalning. Kontrollera med din bank innan du betalar.
Har du betalat till fel konto, läs om betalning av misstag och återkalla en betalning.
Uppdaterad: uppgiften om att en betalning utan IBAN alltid returneras är rättad. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå får banken i stället ta ut en rimlig, avtalad avgift. Avsnitt om regler inom och utanför EU/EES, penningtvättskontroller och kostnadsfördelning har lagts till.