Buller kan påverka din hälsa

Buller är ljud som uppfattas störande, men vad som anses störande är individuellt. Buller kan vara skadligt för hörseln och kan även påverka bland annat sömn och blodtryck.

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Det är i huvudsak boende i flerbostadshus som rapporterar störningar. Förutom störningar inifrån byggnaden som till exempel röster, tv, vattenledningar och trapphus, är vägtrafikbuller en relativt vanlig störningskälla. För boende i småhus är vägtrafikbuller den största störningskällan.

Vad kan jag göra och vem kan hjälpa mig?

Om du störs av buller som kommer utifrån kan du ta kontakt med miljö- och hälsoskyddsinspektörerna i din kommun. Störs du av buller när du hyr din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare/bostadsrätts-föreningen. Om fastighetsägaren inte vidtar några åtgärder eller inte planerar att vidta åtgärder kan du ta kontakt med miljökontoret i din kommun.

Byggreglerna ställer krav

I Boverkets byggregler ställs krav vid nybyggnad och tillbyggnad på vilken kvalitet byggnaden ska ha vid nybyggnad. För bostäder gäller klass C enligt Svensk Ljudklassningsstandard SS 25267 ”Byggakustik - ljudklassning av utrymmen i byggnader - bostäder”.

Boverkets byggregler ställs krav på bland annat vilken ljudisolering som minst ska finnas i byggnaden för att reducera ljud som kommer utifrån och in i lägenheten. Det finns även krav på vilken stegljudsnivå man högst kan acceptera och krav på vilken ljudnivå från installationer som du kan acceptera.

Olika typer av ljud

Ljud kan delas in efter hur ljudet utbreder sig och varifrån det kommer; luftljud, stegljud, trafikljud och installationsljud. Ljudisolering förekommer mellan lägenheter men även ut mot det fria för att förhindra att t.ex. trafikljud utifrån inte ska störa alltför mycket. Stegljudsisolering förekommer för att hindra ljud från steg och andra stötar från att fortplanta sig via byggnadsstommen in i angränsande lägenheter. Det finns även krav på att ljudet från bland annat fläktar, pumpar, hissar inte får vara för högt.

Frekvenser

Normalt uppfattar människans öra frekvenser mellan 20 svängningar (hertz, Hz), basljud och 20000Hz, diskantljud. Ljud som har lägre frekvens än 20 Hz kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20000 Hz kallas för ultraljud. Dessa kan du då alltså inte uppfatta med örat oavsett hur starka ljud som uppträder i dessa frekvensområden.

En del av ljudet med låg styrka eller under 20 Hz kan du endast uppfatta i form av obehagskänsla i någon kroppsdel. Detta beror då oftast på de olika kroppsdelarnas så kallade egenfrekvenser. Vissa ljud kan därför upplevas som obehag i bröstkorgen eller till och med som sjösjuka.

Faktaruta om ljudmätning

När en ljudmätning genomförs måste det tas hänsyn till de olika frekvenserna med hjälp av olika filter som talar om vilken störning som kan härröras till hörseln eller bara till upplevelsen som sådan. Eftersom uppmätt ljud har väldigt stor spridning i styrka så används en enhet som är så kallat logaritmisk, med enheten Bell, B (normalt tiondels bell, dvs. deciBell, dB) det vill säga stegen på skalan blir större ju högre upp i styrka man rör sig.


Källa: Boverket, Feb 2012