Tillstånd av Skatteverket och vilka krav som ställs

Följande material från Bolagsverket.

Ansökan om omläggning ska vara skriftlig. Följande handlingar och uppgifter ska bifogas:

• En bestyrkt kopia av det underliggande stämmobeslutet (gäller aktiebolag och ekonomisk förening) eller kopia av beslutet om stadgeändringen eller beslut av årsmötet (gäller stiftelse och ideell förening) eller kopia av bolagsmännens beslut om att ändra räkenskapsåret (gäller handelsbolag och kommanditbolag).
• En redogörelse för de omständigheter som föranleder behovet av ett nytt räkenskapsår.
• När ansökan avser en utländsk filial som är under registrering i Sverige ska kopia av anmälan till Bolagsverket bifogas. Om filialen redan är registrerad i Sverige, ska ansökan innehålla handling som visar det utländska bolagets räkenskapsår.

Det krävs att ett företag som begär tillstånd att lägga om sitt räkenskapsår kan påvisa dels starka skäl, dels att skälen är nytillkomna. Observera att minskad skatt eller förskjutning av skattebetalning inte räknas som godtagbart skäl.

Skatteverket har meddelat allmänna råd om tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen (SKV A 2005:24). Skatteverket har också gett ut information om sådana tillstånd (SKV M 2005:20).

Skäl för omläggning av räkenskapsår

Av Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:24 framgår att ett företag måste ha starka skäl för att Skatteverket ska kunna medge tillstånd att ändra räkenskapsåret. Företagsekonomiska skäl eller bokförings- och revisions- byråernas arbetssituation kan medföra att Skatteverket ger tillstånd att ändra räkenskapsåret.

Företagsekonomiska skäl
Av Skatteverkets allmänna råd framgår bl.a. följande. Tillstånd bör i regel ges i de fall när det sökande företaget kan anföra företagsekonomiskt giltiga skäl. Exempel på sådana skäl är säsongvariationer som inverkar på arbets- situationen under skilda delar av året och sådana regelbundna förändringar i varulagrets storlek eller sammansättning som i väsentlig grad påverkar inventeringsarbetet.

Företag som sedan en längre tid tillämpar kalenderår som räkenskapsår bör normalt inte anses ha behov av annan bokslutstidpunkt, om inte nya omständigheter har tillkommit, som t.ex. ändrad verksamhetsinriktning eller större verksamhet. Vid bedömningen av ett företags verksamhet beaktas att en ändrad verksamhetsinriktning får en omedelbar verkan, medan en utökning av verksamheten normalt sker gradvis och avspeglas i t.ex. antalet anställda. Bedömningen av en utökning av verksamheten görs därför med avseende på utvecklingen under flera år. För att tillstånd ska ges i dessa fall bör det klart framgå att förändringarna lett till en större arbetsbörda för företaget.

Tillstånd ges normalt inte för företag som kommit på obestånd.

Bokförings- och revisionsbyråernas arbetssituation
Svårigheter att få bokföringshjälp vid viss tidpunkt är endast i undantagsfall ett godtagbart skäl. Lokala förhållanden kan i vissa fall motivera att tillstånd ges. Detta gäller framför allt på platser där tillgången på revisorer eller bokföringskunniga är mindre god.

Upprepade omläggningar av räkenskapsåret
Tillstånd bör inte ges vid upprepade ändringar av räkenskapsåret.

Tidpunkt för omläggningen

Bokföringslagen innehåller inga bestämmelser om när ett beslut om ändrat räkenskapsår får börja tillämpas. Däremot finns bestämmelser om detta i aktiebolagslagen. Bolagsordningen ska innehålla uppgift om räkenskapsåret. Av 3 kap. 5 § aktiebolagslagen framgår, som nämnts ovan, att ett beslut om ändring av bolagsordningen genast ska anmälas för registrering och inte får verkställas förrän det har registrerats.

Regeringsrätten har i ett fall som avsåg inkomsttaxeringen bedömt vilket räkenskapsår som vid en omläggning skulle användas vid inkomsttaxeringen (RÅ 1993 ref. 17). I detta fall hade ett aktiebolag räkenskapsåret den 1 juli – 30 juni och hade beslutat att lägga om detta till kalenderår. Beslutet hade fattats på bolagsstämma i slutet av juni 1988. Det nya räkenskapsåret hade registrerats hos registreringsmyndigheten (då PRV, numera Bolagsverket) i oktober 1988. Bolaget hade anpassat sig till det nya räkenskapsåret genom att förlänga sitt tidigare år till att omfatta även återstoden av kalenderåret 1988. Regeringsrätten ansåg att bolaget vid 1989 års taxering fick använda det räken-skapsår som det hade gjort.

Överklagande

Skatteverkets beslut om tillstånd enligt bestämmelserna i bokföringslagen får överklagas till länsrätten. Skrivelsen med överklagandet ska skickas eller lämnas till det skattekontor eller den avdelning på Skatteverket som har meddelat beslutet. Skrivelsen med överklagandet ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av beslutet.

Skatteverkets tillstånd vid synnerliga skäl

Begreppet annan tolvmånadersperiod (3 kap. 2 § bokföringslagen) innebär följande räkenskapsår,

1 februari – 31 januari
1 mars – 28 februari
1 april – 31 mars
1 juni – 31 maj
1 augusti – 31 juli
1 oktober – 30 september
1 november – 31 oktober och
1 december – 30 november.

Om ett företag vill lägga om sitt räkenskapsår till någon av dessa hela tolvmånadersperioder krävs tillstånd av Skatteverket.

En ansökan om ett annat räkenskapsår enligt ovan angivna (3 kap. 2 § bokföringslagen) ska när det gäller internationella förhållanden innehålla följande handlingar och uppgifter:

• Vidimerad kopia av det underliggande stämmobeslutet (aktiebolag, ekonomisk förening) eller kopia av beslutet om stadgeändringen eller beslut av årsmötet (stiftelse, ideell förening) eller kopia av bolagsmännens beslut om att ändra räkenskapsåret (handelsbolag, kommanditbolag).
• Uppgift om moderbolagets säte samt handling som visar vilket räkenskapsår moderbolaget använder.

En eller flera av följande uppgifter:

• Uppgift om det sökande företagets beräknade årliga omsättning, vilken bör vara minst ca 4 miljoner kronor.
• Uppgift som visar att det finns tvingande utländsk lagstiftning i moderbolagets land innebärande att alla företagen inom en koncern måste tillämpa samma räkenskapsår.
• Uppgift om omständigheter som visar att det skulle innefatta ett beaktansvärt merarbete att använda olika räkenskapsår inom samma koncern.

Skatteverkets tillstånd krävs också för att olika räkenskapsår ska få användas för företag inom samma koncern enligt 3 kap. 5 § andra stycket bokförings- lagen. Enligt den praxis som gäller tillämpas denna bestämmelse restriktivt. Skatteverkets tillstånd har getts för en koncern och dess företag att använda olika räkenskapsår då det i koncernen ingick ett försäkringsbolag som enligt lag måste använda kalenderår som räkenskapsår.

Källa: Bolagsverket