Innehållsförteckning
Äganderätt
Den som äger något har som huvudregel rätt att själv bestämma över egendomen: använda den, hyra ut den, pantsätta den, sälja den eller ge bort den. Äganderätten är dock inte obegränsad. Den kan begränsas genom lag, till exempel regler om bygglov, miljöhänsyn eller allemansrätten, och genom avtal som ägaren själv har ingått. Egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen innebär att ingen ska behöva avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild, till exempel genom expropriation, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen – och då med rätt till full ersättning. Läs mer om äganderätt.
Fast egendom
Enligt jordabalken är fast egendom jord, och den är indelad i fastigheter. Till en fastighet hör också så kallade fastighetstillbehör, till exempel byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som anbringats på fastigheten för stadigvarande bruk, samt träd och andra växter som står på rot. Varje fastighet har en egen beteckning och finns registrerad i fastighetsregistret som Lantmäteriet ansvarar för.
Köp av fast egendom
För köp av fast egendom gäller särskilda formkrav. Köpet ska göras genom en skriftlig köpehandling som skrivs under av både säljare och köpare och som innehåller uppgift om köpeskillingen och en förklaring om att egendomen överlåts till köparen. Ett muntligt avtal om köp av en fastighet är alltså inte giltigt.
Den som har köpt en fastighet ska söka lagfart hos Lantmäteriet inom tre månader från det att köpehandlingen upprättades. Lagfarten visar vem som är ägare i fastighetsregistret. Läs mer om lagfart och om jord- och skogsbruksfastigheter.
Lös egendom
All egendom som inte är fast egendom är lös egendom. Hit hör till exempel bilar, möbler, maskiner, varulager och djur, men också rättigheter som aktier, fordringar och immateriella rättigheter. Även en bostadsrätt räknas som lös egendom, eftersom det man köper är en andel i en förening med rätt att använda en lägenhet.
Vid köp av lös egendom mellan privatpersoner eller mellan företag gäller köplagen. När en konsument köper en vara av ett företag gäller i stället konsumentköplagen. Det finns i regel inga formkrav, så ett muntligt avtal kan vara lika bindande som ett skriftligt.
Värdet på egendom
Egendom kan ha ett bruksvärde, alltså nyttan för ägaren, och ett marknadsvärde, det vill säga vad den skulle kunna säljas för. Vid bodelning, arvskifte och beskattning är det oftast marknadsvärdet som räknas. För fastigheter finns dessutom taxeringsvärdet, som Skatteverket fastställer och som ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet.
Läs mer
Uppdaterad: texten har skrivits om och kompletterats med jordabalkens definition av fast egendom, formkrav vid fastighetsköp, lagfart och skillnaden mot lös egendom.