Grundlagsskydd

Grundlagsskydd är det särskilda skydd för yttrandefriheten som en publikation eller ett medium får när det omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Båda är grundlagar och kan bara ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Skyddet gör det svårare för det allmänna att hindra eller bestraffa publicering och ger källor ett starkt skydd.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Vad omfattas?

Tryckta skrifter

TF gäller skrifter som framställts i tryckpress och som är utgivna, alltså har lämnats ut till försäljning eller spridning i Sverige (TF 1 kap. 2–3 §§). Skrifter som mångfaldigats genom till exempel fotokopiering omfattas om de har utgivningsbevis eller är märkta med uppgifter om vem som mångfaldigat dem och var och när.

Radio, tv, tekniska upptagningar och databaser

YGL gäller bland annat radio- och tv-program, filmer, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Den gäller också webbplatser och andra databaser som drivs av redaktioner för tidningar och program, förlag och liknande företag samt nyhetsbyråer (YGL 1 kap. 4 §). Deras skydd uppstår automatiskt – den så kallade databasregeln.

Andra som driver en webbplats eller databas där bara de själva kan ändra innehållet kan ansöka om utgivningsbevis och på så sätt få grundlagsskydd (YGL 1 kap. 4 § första stycket 1 d och 5 §). Det krävs bland annat att en behörig ansvarig utgivare har utsetts och att verksamheten har ett namn som inte lätt kan förväxlas med andra. Utgivningsbeviset utfärdas av Mediemyndigheten och gäller i tio år, men kan förnyas (YGL 1 kap. 6 §).

Vad innebär skyddet?

  • Censurförbud. Myndigheter får inte granska innehållet i förväg eller hindra publicering på grund av innehållet (TF 1 kap. 8 §, YGL 1 kap. 11 §).
  • Ensamansvar. För tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott ansvarar i första hand en enda person, normalt den ansvariga utgivaren. Ansvaret följer en bestämd ordning enligt TF 8 kap. och YGL 6 kap., och den som skrivit eller medverkat går som huvudregel fri.
  • Brottskatalog. Bara gärningar som räknas upp i grundlagarna, till exempel förtal och hets mot folkgrupp, kan straffas som tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslern är ensam åklagare.
  • Meddelarskydd. Var och en får lämna uppgifter för publicering (meddelarfrihet) och har rätt att vara anonym. Myndigheter får inte efterforska vem som är källa, och den som tagit emot uppgifterna har tystnadsplikt om källans identitet (TF 1 kap. 7 § och 3 kap., YGL 1 kap. 10 § och 2 kap.).

Grundlagsskydd och dataskydd

Den tidigare versionen av den här texten hänvisade till personuppgiftslagen (PuL). Den upphävdes 2018 när EU:s dataskyddsförordning (GDPR) började gälla. I dag gäller enligt 1 kap. 7 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen att GDPR inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot TF eller YGL. Grundlagarna tillåter dock att det i lag införs förbud mot att offentliggöra vissa känsliga personuppgifter i sökbara samlingar, till exempel uppgifter om hälsa eller etniskt ursprung (YGL 1 kap. 20 §). Läs mer om dataskyddsförordningen.

Att tänka på

Grundlagsskydd betyder inte att allt får publiceras. Den ansvariga utgivaren kan dömas för till exempel förtal, och vissa andra regler, som upphovsrätt, gäller fortfarande. Äldre hänvisningar till YGL 1 kap. 9 § och Radio- och TV-verket är inaktuella efter grundlagsreformen 2019. Läs mer om grundlagarna.

Källor

Lämna en kommentar