De flesta rättssystem erkänner skydd för till exempel patent, varumärken, mönster, upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk, heraldiska vapen och namn. Upphovsmannen till ett bestämt verk av immateriell art ges i allmänhet under en bestämd tid skydd för kopiering eller annan avbildning. Termen immaterialrätt (tyska Immaterialgüterrecht) lär ha myntats 1907 av Josef Kohler.
Historik
Diskussioner om rätt till immateriell egendom började i slutet på 1800-talet, då några tilltänkta utställare på Världsutställningen i Wien 1873 vägrade att delta, därför att de var rädda för idéstöld. Diskussionerna ledde fram till Bernkonventionen 1886 angående skydd av litterära och konstnärliga verk. För förvaltningen av konventionen upprättades ett mindre kontor i Bern.
1883 ingicks Pariskonventionen angående skydd av industriell egendom, och ett mindre kontor inrättades i Paris för att förvalta konventionen. 1893 slog man ihop Pariskontoret med Bernkontoret och bildade Bureaux internationaux réunis pour la protection de la proprieté intellectuelle, BIRPI, med säte i Bern. Detta kontor flyttades till Genève 1960.
1970 ändrade BIRPI namnet till Organisation mondiale de la proprieté intellectuelle, OMPI. (På engelska World Intellectual Property Organization, WIPO.)
Internationell immaterialrätt
World Intellectual Property Organization, WIPO, är sedan 1974 ett fackorgan inom Förenta Nationerna, som upprättats för skapa ett skydd för intellektuell egendom över hela världen genom samarbete mellan staterna. Organisationen har ett nära samarbete med Världshandelsorganisationen (WTO).
OMPI/WIPO är 2006 huvudman för 23 fördrag och internationella överenskommelser. Bland dessa kan nämnas:
- WIPO-konventionen
- Bernkonventionen (skydd av litterära och konstnärliga verk)
- Pariskonventionen (skydd av industriell egendom)
- Romkonventionen (skydd för artister och producenter av ljudinspelningar ’fonogram’)
- Konventionen om skydd av fonogramproducenter mot otillåten kopiering av fonogram
- Nairobifördraget angående skydd av symbolen för Olympiska spelen
- Madridöverenskommelsen angående repressalier mot falsk varubeteckning på gods och falsk innehållsdeklaration
- Fördraget om varumärken Trade Law Treaty, TLT
- Brysselkonventionen angående satellitdistribution av signaler med programinnehåll.
- WIPO Copyright Treaty, WCT
- WIPO Performance and Phonograms Treaty, WPPT. Antaget 2002.
- Patent Law Treaty, PLT. Antogs 2000, träder i kraft 2005.
Till och med 2006 har 183 länder anslutit sig till OMPI/WIPO. Dessutom ingår 75 observatörer från icke-medlemsländer och vissa fristående organisationer med intresse i hithörande frågor. Observatörer har yttrande- och förslagsrätt, men saknar rösträtt.
Sverige representeras av:
Patent- och registreringsverket som kompetent myndighet inom området industriell egendom.
Justitiedepartementet som kompetent myndighet inom området upphovsrättsfrågor.
Typer av immaterialrätt
Immaterialrätten bygger på ett antal lagar och prejudikat som syftar till att ge ett skydd mot bland annat kopiering. Den delas vanligtvis upp i upphovsrätt och industriellt rättsskydd (näringsverksamhet).
Upphovsrätt till konstnärliga verk
Upphovsrätt bygger på idén att den person som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Upphovsrätten kan skyddas genom bestämmelser om straff för den som utan upphovsmannens medgivande nyttjar verket. Lagstiftning eller praxis kan också medge skadestånd till upphovsmannen och förbud för annan att nyttja verket.
Patent
Patent är en tidsbegränsad och lagbunden rätt att inneha ensamrätten till att dra kommersiell nytta av en viss uppfinning.
Designskydd
Designskydd, också kallat mönsterskydd, har som syfte att ge och erbjuda skydd åt nyskapande designer, former och mönster för både industri- och hantverksprodukter oavsett om det är en frågan om prydnadsföremål eller sådana man kan dra nytta av till exempel mönster på däck.
Varumärkesskydd
Varumärkesskydd skyddar ett varumärke så att inte andra företag kan använda någon annans varumärke på sina produkter och tjänster. Ett registrerat varumärke ger ensamrätt för innehavaren att använda varumärket i näringsverksamhet.
Namnrätt
Namnrätt reglerar medborgares skyldigheter och rättigheter rörande personnamn.
Läs mer om:
Bernkonventionen
Upphovsrätt
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.
Mer om immaterialrätt
Den som äger ett varumärke, en upphovsrätt, en mönsterrätt eller ett patent äger den immateriella rätten till sin produkt. Om någon annan börjar tillverka och sälja likadana eller liknande produkter bryter det företaget mot immaterialrätten.
Produkterna som tillverkas är förfalskningar, i folkmun kallade piratkopior. Piratkopior finns inom de flesta produktkategorier, som märkeskläder, mediciner, elektronikvaror, leksaker, mobiltelefoner, smink och läkemedel. Ju mer attraktiv en produkt är, desto större intresse finns det för att piratkopiera den världen över. Det råder ingen tvekan om att handeln med piratkopior har ökat stort under 2000-talet. En bidragande orsak är att det är så enkelt att beställa produkter via internet. Ofta kommer de förfalskade varorna från Kina, men det tillverkas många förfalskningar i andra länder också.
Bidrar till snedvriden konkurrens
Sett ur ett samhällsperspektiv finns det en rad problem förknippade med piratkopieringen. Ett problem är att handeln med piratkopior är en viktig inkomstkälla för grov organiserad brottslighet. Ett annat är att den fria konkurrensen på marknaden sätts ur spel. När företag som har lagt ner stora resurser på att utveckla en produkt får problem med lönsamheten leder det till att arbetstillfällen går förlorade och att samhället förlorar skatteintäkter.
Agera på misstänkta piratkopior
Du som är innehavare av en immateriell rättighet som ett varumärke, en upphovsrätt, en mönsterrätt eller ett patent kan ansöka hos oss om ett ingripande. Din ansökan kan gälla inom enbart Sverige eller inom hela EU. Den kan också vara begränsad till vissa EU-länder. Den ansökningsblankett som du ansöker om ingripande eller förlängning på finns på EU-kommissionens webbplats. Där finns även instruktioner för hur du fyller i blanketten.
Läs om och ladda ner ansökningsblanketten hos EU-kommissionen.
Du kan också tipsa Tullverket om du misstänker att det görs intrång i immaterialrätten.
Det här kan Tullverket göra
När en rättighetshavare har ansökt om ett ingripande kan Tullverket ingripa och stoppa varor som kommer från länder utanför EU och som misstänks vara förfalskade. Tullverket kan även på eget initiativ göra ingripanden mot misstänkta varor. En misstanke om förfalskning kan uppstå på grund av en varas eller förpacknings utseende eller egenskaper.
När Tullverket har stoppat en vara kontaktar de rättighetshavaren som får bedöma om det har skett ett intrång. Rättighetshavaren ska skriftligt motivera varför varan anses vara förfalskad eller hur ett intrång i en rättighet på annat sätt har gjorts. Därefter tar Tullverket ställning till om de ska göra ett ingripande.
Det bli aktuellt med en civilprocess mellan importören och rättighetshavaren.
Det här kan Tullverket inte göra
Tullverket kan inte ingripa mot varor som parallellimporteras till Sverige. Parallellimporterade varor är varor som har tillverkats eller släppts ut på en annan marknad med rättighetshavarens samtycke.
Tullverket kan inte heller ingripa mot varor som ingår i en resandes personliga bagage och som förs in av resenären själv. Undantaget är om Tullverket misstänker att varan förs in i kommersiellt syfte.
Myndighetssamverkan
Tullverket samverkar med andra myndigheter i Myndighetssamverkan mot piratkopiering. De andra myndigheterna är Patent- och registreringsverket, Konsumentverket/Konsument Europa, Läkemedelsverket, Polisen och Åklagarmyndigheten.
Andra myndigheter som också arbetar med immaterialrättsfrågor är:
Källa: Tullverket
(Texten är inte bindande och har erhållits gratis, se Ansvarsfriskrivning)