Innehållsförteckning
Inteckning, pantbrev och panträtt
Enligt 6 kap. 1 § jordabalken har ägaren av en fastighet som vill upplåta panträtt i den till säkerhet för en fordran rätt att få ett visst belopp inskrivet i fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Inskrivningsmyndighet är Lantmäteriet. Inteckningen registreras i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Själva inteckningen ger ingen panträtt. Panträtten uppstår först när fastighetsägaren överlämnar pantbrevet som pant för en fordran (6 kap. 2 §). Ett pantbrev kan vara:
- skriftligt – ett papper som överlämnas till borgenären, eller
- datapantbrev – en registrering i Lantmäteriets pantbrevsregister. Ett datapantbrev anses överlämnat när borgenären har registrerats som pantbrevshavare.
Pantbrev som inte är pantsatta, eller bara delvis utnyttjas, kallas ägarhypotek (6 kap. 9 §). De finns kvar i fastigheten och kan användas igen. Därför behöver en ny ägare inte alltid ta ut nya inteckningar.
Vad inteckningen betyder vid en försäljning eller utmätning
Om fastigheten säljs exekutivt fördelas köpeskillingen mellan dem som har rätt i fastigheten. En borgenär med panträtt har då rätt att få betalt ur medlen med den företrädesrätt som inteckningen ger, upp till pantbrevets belopp och i vissa fall med ett begränsat tillägg (6 kap. 3 §). Inteckningarna i en fastighet har en inbördes företrädesordning, och hur långt ner i ordningen ett pantbrev ligger avgör hur säker panten är. Rätten till betalning gäller även om fordringen har preskriberats (6 kap. 4 §).
Så ansöker man om inteckning
Det är fastighetsägaren som ansöker om inteckning, även om någon annan hjälper till med ansökan. Finns det flera ägare ska alla skriva under. Ansökan görs hos Lantmäteriet via e-tjänst eller blankett och ska bland annat innehålla fastighetsbeteckning, ägarens personnummer, inteckningsbelopp och underskrift. Den som är gift, sambo eller företräds av någon annan kan behöva bifoga fler handlingar, till exempel ett medgivande.
Vid inteckning betalas stämpelskatt enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, med två procent av det intecknade beloppet, samt en expeditionsavgift. Aktuella avgifter finns hos Lantmäteriet. Den som köper en fastighet söker också lagfart, det vill säga inskrivning av förvärvet. Lagfart skyddar äganderätten, medan inteckning gäller panträtt. Rättigheter som nyttjanderätt och servitut kan också skrivas in, men det sker genom inskrivning och inte genom inteckning.
Inteckning i annan egendom
Inteckning förekommer även för vissa registrerade tillgångar utanför fast egendom. Fartyg och skeppsbyggen kan intecknas enligt sjölagen (1994:1009), och luftfartyg som finns i det svenska luftfartygsregistret enligt lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. För näringsidkares lösa egendom finns i stället företagshypotek enligt lagen (2008:990) om företagshypotek. Den lagen ersatte lagen (2003:528) om företagsinteckning den 1 januari 2009.
Uppdaterad: äldre uppgifter om förlagsinteckning och frälseränterätt har tagits bort eftersom de inte längre är aktuella.