Joniserande strålning

Strålning förekommer naturligt i vår miljö. Från rymden, solen och från radioaktiva ämnen som finns naturligt i marken kommer strålning. Denna strålning kan delas in i två typer:

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Joniserande strålning – är strålning från bl.a. radioaktiva ämnen som är så energirik att den har förmågan att slå ut (frigöra) elektroner ur atomer. Atomerna joniseras d.v.s. förvandlas till joner (är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning d.v.s. inte har lika många elektroner som protoner). Röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen är exempel på joniserande strålning.

Icke-joniserande strålning – är strålning som inte är så stark att den kan jonisera atomer. Strålningen från solen, strålningen från elektromagnetiska fält (exempelvis magnetfält från kraftledningar, radiovågor från mobiltelefoner och olika apparater), är exempel på icke-joniserande strålning.

Joniserande strålning kan vara både till nytta men också ohälsosamt. Jonerna som bildas är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Detta innebär att joniserande strålning kan orsaka celldöd, cancer och strålsjuka. Men kontrollerar man dessa effekter får man ett effektivt vapen inom sjukvård och veterinärmedicin. Genom att joniserande strålning har celldödande effekt används den till strålbehandling av exempelvis cancer eller till undersökningar och behandlingar med radioaktiva ämnen. Röntgenstrålning är också en joniserande strålning och vad ”röntgenutrustning” har haft för betydelse inom vården är väl bekant.

Att arbeta med, och därmed exponera sig för joniserande strålning, innebär en hälsorisk. Både för akuta (nedsatt immunförsvar, ögonskador, illamående, sterilitet, hudrodnader) eller sena strålskador (cancer, ärftliga skador). En högre stråldos ökar risken för strålskada. Både vid ett tillfälle och över tid.

Att arbeta med joniserande strålning är i Sverige klassad som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt Strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar området och arbetar förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning.

 

De viktigaste typerna av joniserande strålning:

  • Alfastrålning
  • Betastrålning
  • Gammastrålning
  • Neutronstrålning
  • Röntgenstrålning

 

Mätmetoder

Stråldos: Den strålenergi per kilo kroppsvikt man tar emot. Mäts ofta i enheten millisievert, mSv.

Mängden från de radioaktiva ämnen som en stråldos kommer ifrån mäts i becquerel, Bq. Aktiviteten är 1 Bq när i genomsnitt en atom sönderfaller per sekund i ett prov.

 

Källor

Strålsäkerhetsmyndigheten
Miljö från A till Ö, Bra Böcker, ISBN 91-7133-117-4

Lämna en kommentar