Innehållsförteckning
Vad räknas som offentlig plats?
Enligt 1 kap. 2 § ordningslagen avses med offentlig plats:
- allmänna vägar,
- gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
- områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
- andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.
Regeringen eller, efter bemyndigande, en kommun får dessutom föreskriva att till exempel lekplatser, idrottsanläggningar, campingplatser, badplatser, järnvägsområden och begravningsplatser ska jämställas med offentlig plats, om de är tillgängliga för allmänheten. Sådana beslut finns ofta i kommunens lokala ordningsföreskrifter. Är ett område tillgängligt bara under vissa tider är det offentlig plats under dessa tider.
Tillstånd att använda offentlig plats
En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer med det ändamål platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget (3 kap. 1 §). Polisen nämner som exempel uteserveringar, byggetableringar och skyltar. Tillstånd behövs inte om platsen bara tas i anspråk tillfälligt, i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd.
Innan polisen ger tillstånd ska kommunen yttra sig. Avstyrker kommunen ansökan får tillstånd inte ges, och om kommunen ställer villkor måste tillståndet förenas med dem (3 kap. 2 §). Ska platsen användas för en demonstration, marknad eller annan sammankomst som är öppen för allmänheten söks i stället tillstånd för allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Polisen tar ut en avgift för att pröva ansökan; aktuell avgift och e-tjänst finns på polisen.se.
Lokala ordningsföreskrifter
Kommunen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att upprätthålla ordningen på offentlig plats (3 kap. 8 §). Föreskrifterna skiljer sig mellan kommunerna och finns på respektive kommuns webbplats. Den som bryter mot ordningslagen eller lokala föreskrifter kan få böter, ofta i form av en ordningsbot. Läs mer om ordningslagen.
Offentlig plats och allmän plats
Ordningslagen trädde i kraft den 1 april 1994 och ersatte bland annat allmänna ordningsstadgan (1956:617), där begreppet allmän plats hade en central roll. Begreppet allmän plats används dock fortfarande, men med andra innebörder:
- I plan- och bygglagen (2010:900) är allmän plats en gata, väg, park, torg eller annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov (1 kap. 4 §). Det är en planfråga om hur marken får användas.
- I brottsbalken används uttrycket bland annat i bestämmelsen om förargelseväckande beteende, som gäller den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse (16 kap. 16 §).
En plats kan alltså vara allmän plats enligt detaljplanen och samtidigt offentlig plats enligt ordningslagen, men begreppen fyller olika funktioner.
Uppdaterad: den tidigare texten angav att begreppet allmän plats inte längre används. Det stämmer inte – det finns kvar i bland annat plan- och bygglagen och brottsbalken.