Ogiltiga avtal

Ett avtal är som huvudregel bindande när det väl har ingåtts. Ibland har det dock gått till på ett sätt som gör att avtalet inte ska få verkan, eller att ett enskilt villkor ska kunna ändras. Man talar då om ogiltiga avtal. De viktigaste reglerna finns i 3 kap. lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, i dagligt tal avtalslagen.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Grundprincipen: avtal ska hållas

Svensk avtalsrätt bygger på att den som har lämnat ett anbud eller en accept är bunden av det. Ett ogiltigt avtal behöver inte följas av den som drabbats, men det är oftast den parten som måste göra ogiltigheten gällande. Läs mer om hur ett avtal kommer till i artikeln Hur ett avtal blir till.

Ogiltighetsgrunder i avtalslagen

  • Råntvång (28 §) – avtalet har framtvingats genom våld eller hot som innebär trängande fara. Avtalet gäller inte ens mot en motpart i god tro.
  • Utpressning och annat tvång (29 §) – rättsstridigt tvång av mildare slag. Avtalet är ogiltigt om motparten själv utövat tvånget eller insåg eller borde ha insett det.
  • Svikligt förledande (30 §) – motparten har lurat den andra att ingå avtalet, till exempel genom att lämna falska uppgifter eller tiga om viktiga omständigheter.
  • Ocker (31 §) – någon har utnyttjat en annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning för att få förmåner som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.
  • Förklaringsmisstag (32 §) – en felskrivning eller ett annat misstag har gett viljeförklaringen ett annat innehåll än det avsedda, och mottagaren insåg eller borde ha insett misstaget.
  • Tro och heder (33 §) – avtalet får inte göras gällande om det skulle strida mot tro och heder att åberopa det, med vetskap om omständigheterna vid dess tillkomst.

Jämkning av oskäliga villkor

Enligt 36 § avtalslagen, den så kallade generalklausulen, kan ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om det är oskäligt. Bedömningen omfattar bland annat avtalets innehåll och omständigheterna när det ingicks. Särskild hänsyn tas till den som är konsument eller annars har en underlägsen ställning. Är villkoret centralt kan hela avtalet jämkas eller lämnas utan avseende.

Andra skäl till att ett avtal saknar verkan

  • Bristande rättshandlingsförmåga – den som är under 18 år får enligt föräldrabalken som huvudregel inte själv åta sig förpliktelser utan förmyndarens samtycke.
  • Psykisk störning – ett avtal som ingåtts under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt enligt lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning.
  • Formkrav – vissa avtal måste ha en bestämd form för att gälla. Ett köp av fast egendom ska till exempel upprättas skriftligt och undertecknas av säljare och köpare enligt 4 kap. 1 § jordabalken.
  • Förfalskning – den som inte har skrivit under eller gett någon fullmakt är normalt inte bunden. Läs mer om fullmakt.

Vad händer om ett avtal är ogiltigt?

Huvudregeln är att parterna ska återställa det de har fått, så att ingen blir obehörigt berikad. Vid tvist prövar allmän domstol frågan, och i konsumentfrågor kan Allmänna reklamationsnämnden lämna rekommendationer. Den som vill åberopa en ogiltighetsgrund bör göra det utan onödigt dröjsmål, eftersom passivitet kan innebära att rätten går förlorad. Mer om avtal i näringslivet finns i artikeln Avtal och om konsumentens skydd i Konsumentlagstiftningen.

Källor: lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning, föräldrabalken (1949:381), jordabalken (1970:994). Uppdaterad oktober 2026.

Lämna en kommentar