Rättssäkerhet

Rättssäkerhet innebär att den enskilde är skyddad mot godtycke och övergrepp från det allmänna. Rättsreglerna ska vara kända i förväg, tillämpas lika för alla och kunna prövas av en oberoende domstol. Begreppet är centralt i en rättsstat och handlar framför allt om förhållandet mellan individen och staten. Det ska inte förväxlas med rättstrygghet, som handlar om skyddet mot brott och övergrepp från andra människor.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Formell och materiell rättssäkerhet

I juridisk litteratur brukar man skilja mellan två sidor av rättssäkerheten:

  • Formell rättssäkerhet – förutsebarhet. Beslut ska grundas på regler som är kända i förväg och som tillämpas på samma sätt i likadana fall.
  • Materiell rättssäkerhet – att besluten också är rimliga och godtagbara i sak, till exempel att de respekterar grundläggande fri- och rättigheter.

Rättssäkerheten i grundlagen

Flera grundläggande principer finns i regeringsformen (1974:152), som är en av Sveriges grundlagar:

  • Legalitetsprincipen: den offentliga makten utövas under lagarna (1 kap. 1 §).
  • Likhet, saklighet och opartiskhet: domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §).
  • Domstolsprövning av frihetsberövanden: den som har berövats friheten av en annan myndighet än en domstol ska kunna få det prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål (2 kap. 9 §).
  • Förbud mot retroaktiv lagstiftning: ingen får dömas till straff för en gärning som inte var straffbar när den begicks, och skatt får i princip inte tas ut med stöd av regler som inte gällde när skattskyldigheten uppstod (2 kap. 10 §).
  • Rättvis rättegång: en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid, och förhandling vid domstol ska vara offentlig (2 kap. 11 §).
  • Domstolarnas självständighet: ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall (11 kap. 3 §).

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gäller som svensk lag. Enligt artikel 6 har var och en rätt till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid inför en oavhängig och opartisk domstol.

Rättssäkerhet hos myndigheter

Förvaltningslagen (2017:900) innehåller regler som ska garantera rättssäkerheten när myndigheter handlägger ärenden och fattar beslut, det vill säga vid myndighetsutövning:

  • En myndighet får bara vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen, ska vara saklig och opartisk och får inte ingripa mer än vad som behövs (5 §, legalitet, objektivitet och proportionalitet).
  • Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 §).
  • Den som är part har rätt att ta del av materialet i ärendet (10 §).
  • Beslut som påverkar någon på ett inte obetydligt sätt ska motiveras, och parten ska underrättas om beslutet och om hur det överklagas (32–33 §§).
  • Ett beslut kan överklagas, och överklagandet ska normalt ha kommit in inom tre veckor från den dag parten fick del av beslutet (44 §).

Varför rättssäkerhet är viktig

Rättssäkerheten gör att människor kan förutse konsekvenserna av sitt handlande och lita på att myndigheter och domstolar behandlar alla lika. När rättssäkerheten brister kan det leda till felaktiga beslut och i värsta fall till att oskyldiga döms. Genom överklagande och resning finns möjligheter att rätta sådana fel i efterhand.

Källor

Lämna en kommentar