Rättspraxis

Rättspraxis är ett samlingsnamn för hur domstolar och i viss mån myndigheter har avgjort rättsfrågor i tidigare fall. Praxis är en av de viktigaste rättskällorna vid sidan av lagtext, förarbeten och doktrin. Ett avgörande som är vägledande för hur liknande fall ska bedömas i framtiden kallas prejudikat.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Varför praxis är viktig

Lagar är ofta allmänt formulerade och kan inte förutse alla situationer. När en domstol tolkar en bestämmelse i ett konkret fall fyller den ut lagen. Om domstolarna sedan dömer på samma sätt i likartade fall blir rätten förutsebar – en grundtanke i rättssäkerheten. Den som rättar sig efter en etablerad tolkning ska kunna räkna med att samma fråga bedöms på samma sätt nästa gång. Lika fall ska behandlas lika.

Prejudikatinstanserna

I Sverige är det främst de högsta domstolarna som skapar prejudikat:

  • Högsta domstolen (HD) i tvistemål och brottmål. HD prövar ett överklagande från hovrätten bara om prövningstillstånd meddelas, och det sker främst när det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av HD (54 kap. 10 § rättegångsbalken). HD:s vägledande avgöranden publiceras i Nytt juridiskt arkiv (NJA).
  • Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i förvaltningsmål, till exempel om skatt, socialförsäkring och bygglov. Där gäller motsvarande grund för prövningstillstånd (36 § förvaltningsprocesslagen). Avgörandena publiceras i HFD:s årsbok; före 2011, när domstolen hette Regeringsrätten, i RÅ.

Också hovrätter, kammarrätter och specialdomstolar som Arbetsdomstolen och Mark- och miljööverdomstolen meddelar avgöranden med visst prejudikatvärde, särskilt i frågor som sällan når de högsta instanserna.

Hur bindande är praxis?

Svensk rätt har inget formellt krav på att lägre domstolar ska följa högre domstolars avgöranden, till skillnad från länder med common law-tradition. I praktiken följer tingsrätter och hovrätter nästan alltid HD:s och HFD:s prejudikat, eftersom en avvikande dom sannolikt skulle ändras efter överklagande. Prejudikaten har därför i praktiken stor betydelse.

Inte heller HD är formellt bunden av sina egna tidigare avgöranden. Om en avdelning vill avvika från en rättsgrundsats eller lagtolkning som HD tidigare har antagit, kan målet hänskjutas till HD i dess helhet, så kallat plenum (3 kap. 6 § rättegångsbalken). Det visar hur stor vikt som läggs vid att praxis är stabil.

Europeisk praxis

Också avgöranden från europeiska domstolar är en del av den praxis svenska domstolar måste beakta:

  • EU-domstolens tolkningar av EU-rätten är bindande för medlemsstaternas domstolar. En svensk domstol kan, och den högsta instansen måste i vissa fall, begära förhandsavgörande från EU-domstolen.
  • Europadomstolens avgöranden om Europakonventionen påverkar svensk rätt, eftersom konventionen gäller som svensk lag och lagar inte får strida mot den (2 kap. 19 § regeringsformen).

Var hittar man praxis?

Vägledande avgöranden från HD och HFD publiceras på domstol.se. Rättsfall finns också i Regeringskansliets rättsdatabaser och i kommersiella juridiska databaser. När man läser ett avgörande är det viktigt att skilja domskälen, som bär upp utgången, från uttalanden i förbigående, och att kontrollera om lagen har ändrats sedan domen meddelades – ett äldre avgörande kan ha förlorat sin betydelse.

Källor

Lämna en kommentar