Innehållsförteckning
Offentlig rätt
Den offentliga rätten gäller hur staten, regionerna och kommunerna är organiserade och hur de får utöva makt över enskilda. Grunden finns i regeringsformen, där det slås fast att den offentliga makten utövas under lagarna (1 kap. 1 §). Till den offentliga rätten räknas bland annat:
- Statsrätt – grundlagarna och statsskicket, till exempel riksdagens och regeringens uppgifter.
- Förvaltningsrätt – hur myndigheter handlägger ärenden och fattar beslut, till exempel enligt förvaltningslagen.
- Kommunalrätt – kommunernas och regionernas befogenheter.
- Skatterätt och socialförsäkringsrätt – skatter, avgifter och ersättningar från det allmänna.
- Straffrätt – vilka handlingar som är brott och vilka påföljder som kan dömas ut. Läs mer om straffrätt.
- Processrätt – hur rättegångar går till i domstol.
- Miljörätt och plan- och byggrätt – hur mark, vatten och miljö får användas.
- Folkrätt – regler mellan stater, till exempel internationella avtal.
Civilrätt
Civilrätten gäller rättigheter och skyldigheter mellan privata parter. Även en kommun eller en myndighet kan agera civilrättsligt, till exempel när den köper varor eller hyr en lokal. Civilrätten brukar delas in efter två perspektiv: obligationsrätt, som handlar om förpliktelser mellan parter, till exempel avtal och skadestånd, och sakrätt, som handlar om rätten till egendom i förhållande till tredje man, till exempel vid konkurs. Exempel på civilrättsliga områden är:
- avtalsrätt, köprätt och konsumenträtt,
- familjerätt och arvsrätt,
- fastighetsrätt och hyresrätt,
- arbetsrätt,
- associationsrätt, det vill säga regler om bolag och föreningar,
- immaterialrätt, till exempel upphovsrätt och varumärkesrätt,
- skadeståndsrätt och fordringsrätt.
Den del av civilrätten som rör ekonomiska förhållanden kallas ofta förmögenhetsrätt. Mer om helheten finns i artikeln om civilrätt.
Gränserna är inte skarpa
Många områden innehåller både offentligrättsliga och civilrättsliga inslag. Arbetsrätten bygger till stor del på avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, men arbetsmiljöreglerna övervakas av en myndighet. Fastighetsrätten handlar om köp och panträtt mellan privata parter, men inskrivning och fastighetsbildning sköts av myndigheter. Konkurrensrätten är offentligrättslig men påverkar hur företag får utforma sina avtal. EU-rätten går dessutom på tvären genom flera områden.
Rättsområdet avgör vilken domstol som dömer
Indelningen har praktisk betydelse. De allmänna domstolarna – tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen – avgör brottmål och tvistemål, till exempel tvister om skulder, köp eller hur ett avtal ska tolkas. De handlägger också ärenden som konkurser och bodelningar. Förvaltningsdomstolarna – förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen – prövar tvister mellan enskilda eller företag och myndigheter, till exempel överklagade beslut från Skatteverket, Försäkringskassan eller kommunen. Vilka regler som gäller och vad som är bindande framgår av rättskällorna.