Skadestånd

Skadeståndslagen i Sverige

Skadeståndstyperna kan indelas i inom- och utomobligatoriskt skadestånd. Den förra typen av skadestånd utgår som följd av avtalsbrott medan den senare syftar på ersättning när det inte råder ett relevant avtalsförhållande mellan skadevållare och skadelidande.

Centralt i skadeståndsrätten är den så kallade allmänna ansvarsregeln som återfinns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen och lyder: ”Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan”.

Detta innebär att tre rekvisit finns för att man ska bli skadeståndsskyldig enligt denna paragraf: (1) Man ska ha vållat skada, (2) man ska ha haft uppsåt eller varit vårdslös culpa och (3) skadan ska vara på person eller sak. Den som genom brott vållar ren förmögenhetsskad ska ersätta skadan.[2] Med ren förmögenhetsskada åsyftas förmögenhetsskada som inte grundar sig i sak- eller personskada, även om person- eller sakskada givetvis också kan orsaka förmögenhetsskada som kan leda till skadestånd (då som följdskada). Den som allvarligt kränkt någon ”genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära” (dvs. inte rena förmögenhetsbrott, som stöld) ska betala skadestånd för kränkningen, s.k. kränkningsersättning.[3] Vid kränkning ska bedömningen vara objektiv och fokusera på brottets klandervärdhet och inte den utsattes uppfattning av brottet.

Gällande personskada innefattar skadeståndet ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader, inkomstförlust och psykiskt och fysiskt lidande.

Jämkning av skadestånd
Om skyldighet att utge skadestånd är oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter ska beaktas.[2]

Om den som vållat skadan är under 18 år (underårig) när skadan vållats ska skadan ersättas i den mån det är skäligt. Hänsyn ska då tas till skadevållarens ålder och utveckling, ”handlingens beskaffenhet”, eller om ansvarsförsäkring föreligger. Hänsyn kan också tas till ekonomiska förhållanden i övrigt och till övriga omständigheter.[4] Detta medför bland annat att om försäkring täcker hela skadan så jämkas inte skadeståndet.

• Skadestånd har jämkats för 16-årig skadevållare.[5]

Jämkning kan på samma sätt som vid underårighet ske då skadevållaren vållat skadan under påverkan av psykisk störning.[6] Den psykiska störningen får dock inte vara självförvållad såsom vid berusning.

• Vid uppsåtligt brott kan jämkning komma ifråga endast under förutsättning att en skyldighet att utge ojämkat skadestånd skulle allvarligt äventyra skadevållarens anpassning i samhället enligt NJA 1983 s. 379.[7]
   

Speciella skadestånd

Det finns även specialregler för vissa typer av skador i till exempel trafikskadelagen och miljöbalken. I vissa sådana fall krävs det inte att man handlat med uppsåt eller vårdslöshet för att man ska bli skadeståndsskyldig. Enligt produktansvarslagen (1992:18) ska bland annat tillverkare av en produkt som orsakar skada betala skadestånd om skadan orsakats av en säkerhetsbrist i produkten, oavsett om tillverkaren varit vårdslös eller inte[8]. Arbetsgivare har också ett principalansvar för sina arbetstagare; om en arbetstagare orsakar skada genom vårdslöshet kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig; arbetstagaren själv blir bara skadeståndsansvarig om det finns synnerliga skäl som talar för det. Det finns också exempel på strikt ansvar. Till exempel är hundägare strikt ansvariga för skada deras hund orsakar, även om de inte själva varit vårdslösa, jämlikt 19 § lagen om tillsyn över hundar och katter[9]. Beträffande katter krävs visserligen att ägaren varit vårdslös, men oaktsamhetsbedömningen anses i regel vara strängare i dessa fall än annars. Strikt ansvar har även till exempel den som bedriver viss potentiellt farlig verksamhet, såsom sprängningar och militärövningar, eller anläggningar, såsom kärnkraftsanläggning eller starkströmsanläggning (ellagen).

Ersättning på grund av brott kan utdömas i dom eller kan betalas frivilligt efter uppgörelse mellan offret och den skadeståndsskyldige. Om gärningsmannen inte kan betala, eller om gärningsmannen är okänd och om brottsoffret saknar försäkring kan den drabbade i vissa fall få brottsskadeersättning av Brottsoffermyndigheten.
 

Ärekränkning och förtal

I skadeståndssammanhang ska även nämnas den möjlighet som enligt skadeståndslagen 5 kap. 6 § 2 st. finns, att kräva att den som har gjort sig skyldig till ärekränkning eller dylik brottslig gärning (till exempel falsk tillvitelse eller mened), eller den som annars är skadeståndsskyldig med anledning av sådant brott (till exempel som arbetsgivare med principalansvar), ska åläggas bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet (trycknings-föreläggande). Tryckningsföreläggande kan utfärdas av domstolen, även om skadestånd inte döms ut i målet, till exempel för att kränkningen inte var tillräckligt allvarlig. Med ”tidning” kan förstås såväl ortstidningar som facktidningar, och även webbtidningar och bloggar. Domstolen har utrymme för s.k. diskretionär prövning av vilka delar av domen som ska publiceras. Publiceringens syfte är att ge upprättelse åt offret för ärekränkningen så det är målsäganden i brottmålet eller käranden i civilmålet, som själv får yrka att tryckningsföreläggande ska meddelas.[10] Observeras skall att föreläggandet inte innebär någon skyldighet för tidningen att publicera en dom eller ett meddelande om en dom, utan endast skyldighet för den som ansvarar för brottet att bekosta en publicering som redan skett på brottsoffrets begäran. Värdet av ett tryckningsföreläggande medräknas då domstolen ska avgöra om ett mål ska vara ett förenklat tvistemål eller ett ordinärt.

 I Svea hovrätts mål T 4615-04 fastställde hovrätten en tingsrättsdom, genom vilken en person, som påstått att andra personer var spioner för främmande makt, bl.a. ålagts att bekosta tryckning av ett meddelande om domen, i tidningen Metro.

 I fallet RH 1997:114 hade en skolchef erhållit ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra skrivelser, med nedsättande och kränkande innehåll, vilka kunde knytas till en person. Hovrätten dömde gärningsmannen för ofredande och förolämpning, men avslog yrkandet om att denne skulle betala tryckning av domen i flera ortstidningar, med motiveringen att de kränkande beskyllningarna ”inte fått någon mera omfattande spridning” och att de ”inte innefattat påstående om brottslig gärning”.

I mål FT 31-09 avslog Helsingborgs tingsrätt den 21 april 2009 Tommy Funebos yrkanden om tryckningsföreläggande. Domstolen ansåg att svaranden inte kunde förpliktas att själv publicera domen på sin blogg, men att bloggar i och för sig kan omfattas av stadgandet. Yrkandet om att svaranden skulle bekosta tryckning i en tidning nära honom, avslogs också, eftersom syftet med tryckningsföreläggandet sades vara att göra människor uppmärksamma på att Funebo blivit förtalad och inte att svaranden hade förtalat honom, varför en tidning i Funebos närhet hade varit lämpligare.

I ett annat tvistemål om förtal (FT 5504-08 vid Lunds tingsrätt) ålades två Sverigedemokratiska bloggare i en dom den 30 november 2009 att bekosta införande av tingsrättens dom i webbutgåvan av SD-Kuriren. Hovrätten fann inte skäl att ompröva denna dom.

 I en dom 2011-04-21 beaktade Attunda tingsrätt (mål nr. FT 2255-10) ”såväl den skada som kränkningen inneburit som skadeståndets storlek” och fäste ”särskilt avseende vid att förtalet har skett på en blogg och ett socialt medium på Internet [Facebook] vilket gör koppling till publicering i tryckt skrift mer avlägset”, varför ett yrkande om tryckningsföreläggande avslogs.

 I en dom 2011-05-23 skriver hovrätten över Skåne och Blekinge (mål nr. FT 3051-10) att: ”Tryckningsföreläggande … kan avse domen eller en del av den. I målet har emellertid inte visats att svarandens text lästs av så många personer att det finns tillräckliga skäl för att ålägga honom att bekosta tryckning av domen eller någon del av denna.”

Källor

1.  Skadeståndslag (SFS 1972:207) (lagen.nu)
2.  [a b] https://lagen.nu/1972:207#K2P2
3.  https://lagen.nu/1972:207#K2P3
4.  https://lagen.nu/1972:207#K2P4
5.  https://lagen.nu/dom/rh/1996:82
6.  https://lagen.nu/1972:207#K2P5
7.  https://lagen.nu/dom/nja/1983s379
8.  Produktansvarslag (SFS 1992:18) (lagen.nu)
9.  Lag om tillsyn över hundar och katter (SFS 2007:1150) (lagen.nu)
10.  Se Karlén, Öjvind, Tryckningsförelägganden i skadeståndslagen, Iuridicia 1/2007, s 321ff
     

Läs mer om:
Sveda och värk

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Mer om skadestånd

Har någon uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat dig en skada har du rätt till skadestånd. Tanken med skadestånd är att du ska hamna i samma ekonomiska situation, som om skadan inte hade inträffat.

I skadeståndslagen finns regler för hur skadeståndet ska beräknas. Det finns även skadeståndsregler i vissa speciallagar, till exempel trafikskadelagen, och då gäller dessa regler istället för skadeståndslagens.

Har den som orsakat skadan en ansvarsförsäkring kan det bli hans/hennes försäkringsbolag som utreder om du har rätt till, och betalar ut, skadestånds-ersättning.

Skadestånd vid vårdslös rådgivning

Du kan ha rätt till skadestånd om du har fått vårdslös rådgivning som orsakat dig en ekonomisk skada. Om du anser att din rådgivare har agerat felaktigt ska du så snart som möjligt vända dig till rådgivaren och reklamera.

Det är bara om rådgivaren inte följer god rådgivningssed som det kan bli aktuellt med skadestånd. Utgångspunkten är hur en normalt aktsam rådgivare skulle ha agerat med hänsyn till den information du lämnade om vilka risker du var beredd att ta vid rådgivningstillfället. Att de placeringsråd du fått leder till en förlust, räcker inte för att få rätt till skadestånd.

Ekonomisk skada

Har du rätt till skadestånd ska du försättas i samma ekonomiska situation som om placeringen inte hade genomförts. Mycket talar för att det bara är ekonomiska förluster som ersätts. Det är fortfarande oklart om det är möjligt att få ersättning för den vinst du kunde ha gjort, om du istället hade gjort en annan placering. Den frågan måste prövas rättsligt.

En fråga av betydelse för dina möjligheter att få skadestånd är om skadan är definitiv. Allmänna reklamationsnämnden har prövat den frågan och i flera fall kommit fram till att konsumenten måste visa att skadan är verklig – realiserad. Det innebär i princip att placeringen du gjorde måste ha sålts. Så länge du har kvar placeringen kan det vara mycket svårt att veta hur stor ekonomisk skada som du har lidit.

Reklamation och preskription

Det är viktigt att du reklamerar så fort du märker att rådgivaren har agerat fel, annars faller rätten till skadestånd bort. Enligt rådgivningsreglerna måste du reklamera så snart du upptäckt eller borde ha upptäckt att du drabbats av en ekonomisk skada (förlust) på grund av rådgivningen eller då du märker att du har fått råd om en felaktig produkt i förhållande till vad du och rådgivaren kom överens om. Efter tio år faller rätten till skadestånd bort även om du inte upptäckt att du drabbats av någon ekonomisk skada förrän tio år har passerat.

Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, Mars 2012

Vad du kan kräva direkt efter skadan

• kostnader för saker och kläder som förstörts i samband med skadetillfället,
• sjukvård,
• läkemedel,
• resekostnader i samband med sjukvård,
• utgifter för särskild hjälp i hemmet eller i trädgården,
• medicinska hjälpmedel,
• specialsydda kläder.

Du ska styrka kostnaderna med kvitto om det går. Ersättningen är skattefri.

Vad du kan kräva på längre sikt

• ersättning för sveda och värk,
• inkomstförlust,
• merkostnader,
• ersättning för lyte och men, eller som det också kallas ersättning för bestående skada (invaliditetsersättning),
• framtida olägenheter.

Det kan ta olika lång tid innan dessa ersättningar kan fastställas – ibland många år. Drar det ut på tiden har du ofta rätt att få ett förskott utbetalat innan den slutliga ersättningen kan bestämmas. Detta förutsätter att du och försäkringsbolaget inte är oense i sambandsfrågan, d v s om din skada beror på den aktuella olyckan eller något annat.

Lagregler

Förutom i skadeståndslagen hittar du regler skadeståndsregler i många andra lagar. Om det finns särskilda skadeståndsregler i andra lagar, så tar de reglerna över och gäller istället för skadeståndslagen – detta kallas att skadeståndslagen är dispositiv.

På det finansiella området finns det flera lagar med särskilda skadeståndsregler. Till exempel lagen om finansiell rådgivning, som innehåller regler om ansvar för vårdslös rådgivning. Ett annat exempel är inkassolagen, som innehåller regler om någon tillfogats skada på grund av otillbörlig inkassoåtgärd.

Att skadeståndslagen är dispositiv innebär att det är tillåtet att avtala bort det som står i lagen.

Avtalsvillkor

I och med att skadeståndslagen är dispositiv, är det också tillåtet att genom ett avtal avtala bort det som står i lagen. Avtalsvillkor som reglerar skadestånd är vanliga och finns i de flesta avtal om finansiella tjänster. I de avtal du skriver under till exempel då du öppnar ett bankkonto, använder Internettjänster eller köper och säljer värdepapper, finns nästan alltid friskrivningsklausuler, där banken friskriver sig från skadeståndsansvar för vissa situationer. En vanlig friskrivningsklausul är att banken friskriver sig från skadeståndsansvar om den har varit ”normalt aktsam”.

Om banken skulle friskriva sig från allt ansvar för skador som den har förorsakat en kund, kan en sådan friskrivningsklausul bedömas som oskälig och ogiltigförklaras.

Oaktsamhet

Vad som är oaktsamt eller vårdslöst måste bedömas i varje enskilt fall – det görs en så kallad aktsamhetsbedömning. Det utreds om personen eller företaget borde ha agerat på något annat sätt och om det finns lagregler eller föreskrifter som anger hur företaget skulle ha agerat i den aktuella situationen. Det kan också finnas ett avtal mellan den som orsakat skadan och den som drabbats som måste vägas in i bedömningen. Har någon orsakat en skada med avsikt, det vill säga med uppsåt, kan det naturligtvis också bli aktuellt med skadestånd.

Hur beräknas skadeståndet?

I princip beräknas ett skadestånd så att den som har drabbats av en skada ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. Har en kund exempelvis råkat ut för vårdslös (oaktsam) rådgivning i samband med en värdepappersaffär, ska företaget ersätta den eventuella förlust kunden har lidit på grund av rådgivarens vårdslöshet. Har den drabbade själv medverkat till att förlusten uppkommit eller har han/hon haft möjlighet att begränsa skadan men ändå inte gjort det, kan skadeståndsbeloppet sänkas.

Till vem riktar jag mitt skadeståndskrav?

I första hand vänder du dig till den som du anser har orsakat skadan. En arbetsgivare har alltid ett ansvar för de anställdas agerande i tjänsten, detta kallas principalansvar. Skulle du exempelvis ha råkat ut för vårdslös rådgivning, är det alltså det finansiella företaget som blir skadeståndsskyldigt, inte den enskilde rådgivaren.

Om du framställer ett krav på skadestånd som företaget avböjer, har de flesta finansiella företag en så kallad klagomålsansvarig dit du kan vända dig. Det är vanligt att företaget lämnar ärendet till det försäkringsbolag där de har sin ansvarsförsäkring. Det är sedan försäkringsbolaget som utreder om du har rätt till skadestånd eller inte.

Skulle det bli en tvist mellan dig och företaget, kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för en kostnadsfri prövning. Även Konsumentombudsmannen (KO), som finns på Konsumentverket, kan i vissa fall företräda en konsument mot ett företag vid en tvist. I sista hand kan du även vända dig till allmän domstol.