Innehållsförteckning
Så räknas substansvärdet ut
Principen är enkel:
- Ta upp alla tillgångar till marknadsvärde, till exempel aktieinnehav, fastigheter och maskiner.
- Dra av alla skulder.
- Det som blir kvar är substansvärdet, det vill säga ett justerat eget kapital.
Ett annat sätt att uttrycka det är att substansvärdet är det bokförda egna kapitalet plus skillnaden mellan tillgångarnas marknadsvärde och deras bokförda värde. För att få fram substansvärdet per aktie delas summan med antalet aktier. Vid en mer noggrann beräkning tar man ibland även hänsyn till latent skatt, det vill säga den skatt som skulle uppstå om tillgångarna såldes.
Exempel
Ett bolag har aktieinnehav och fastigheter som är bokförda till 600 miljoner kronor men har ett marknadsvärde på 900 miljoner. Skulderna är 200 miljoner. Det bokförda egna kapitalet är då 400 miljoner, medan substansvärdet är 700 miljoner kronor (900 minus 200).
Varför skiljer sig bokfört värde och marknadsvärde?
Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) ska anläggningstillgångar i regel tas upp till anskaffningsvärdet, det vill säga vad de kostade att köpa eller tillverka (4 kap. 3 §). Har en tillgång ett lägre värde på balansdagen och värdenedgången antas vara bestående ska den skrivas ned (4 kap. 5 §). Värdeökningar syns däremot normalt inte i balansräkningen. En fastighet eller ett aktieinnehav som har ökat i värde under många år kan alltså vara bokfört till ett betydligt lägre belopp än vad det skulle gå att sälja för. Finansiella instrument får under vissa förutsättningar tas upp till verkligt värde (4 kap. 14 a §), men många företag använder anskaffningsvärdet. Därför säger det bokförda egna kapitalet ofta för lite om vad företaget faktiskt äger. Mer om hur balansräkningen är uppställd finns i balansräkning enligt årsredovisningslagen.
Substansrabatt och substanspremie
För börsnoterade investmentbolag jämför man ofta börsvärdet med substansvärdet. Är börsvärdet lägre än substansvärdet handlas bolaget med substansrabatt. Är det högre talar man om substanspremie. Rabatten kan bero på bland annat förvaltningskostnader, latent skatt och osäkerhet om värdet på onoterade innehav. Eftersom både börskurser och innehavens värden ändras hela tiden förändras också rabatten. Aktuella substansvärden redovisar bolagen själva i sina rapporter.
Substansvärde i andra sammanhang
Substansvärdet är inte alltid det rätta måttet. För bolag vars värde främst ligger i framtida vinster, kunder och kompetens ger en avkastningsvärdering ofta en bättre bild. Skillnaden mellan priset för ett helt företag och substansvärdet i dess tillgångar redovisas hos köparen ofta som goodwill.
Substansvärdet används också när ett marknadsvärde saknas. Skatteverket har till exempel i ett ställningstagande om rapportering av finansiella konton angett att värdet på en onoterad ägarandel, när något känt marknadsvärde saknas, bör motsvara andelens del av skillnaden mellan bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen.
Uppdaterad: ett felaktigt räkneexempel om intäkter och en ogrundad uppgift om skuldsättning har tagits bort.