Innehållsförteckning
Begreppets ursprung
Det svenska begreppet upplevelseindustri har sin bakgrund i boken The Experience Economy (1999) av B. Joseph Pine II och James H. Gilmore. De beskrev hur ekonomin utvecklats från råvaror via varor och tjänster till upplevelser, där kunden betalar för minnet och känslan snarare än för själva produkten. En annan inflytelserik person är den amerikanske forskaren Richard Florida, som i boken The Rise of the Creative Class (2002) lyfte fram den kreativa sektorns betydelse för regional tillväxt.
Internationellt används ofta begreppen creative industries eller cultural and creative industries. De definieras något annorlunda, och till exempel ingår inte alltid måltidsupplevelser. I Sverige används i dag ofta begreppet kulturella och kreativa näringar.
Ett klassiskt exempel
Ett företag som ofta nämns som föregångare inom upplevelseindustrin är Disney med sina nöjesparker. Där är hela besöket iscensatt, från miljöer och figurer till personalens bemötande, för att ge besökaren en helhetsupplevelse.
Upplevelseindustrin i Sverige
När KK-stiftelsen lanserade begreppet i Sverige räknades följande områden till upplevelseindustrin:
- arkitektur, design och mode,
- dator- och tv-spel, film, foto och media,
- konst, litteratur, musik och scenkonst,
- marknadskommunikation,
- måltid, turism och besöksnäring,
- upplevelsebaserat lärande.
Enligt KK-stiftelsens skrift Fakta om upplevelseindustrin (2007) sysselsatte branschen då cirka 280 000 personer i Sverige. Samma år beräknades omkring 5,8 miljoner personer arbeta inom motsvarande sektor i EU. Siffrorna är beroende av hur branschen avgränsas och bör ses som en uppskattning för den tiden. Aktuell statistik om de kulturella och kreativa näringarna tas fram av bland annat Myndigheten för kulturanalys och Tillväxtverket.
Handelns utredningsinstitut (HUI) utsåg ”en upplevelse” till årets julklapp 2008, vilket visar hur begreppet fått genomslag även i konsumtionen.
Upplevelser som affärsidé
Tanken bakom upplevelseekonomin är att även traditionella företag kan skapa mervärde genom att paketera sina varor och tjänster som upplevelser. En butik kan erbjuda evenemang, ett hotell kan bygga ett tema och en tillverkare kan låta kunderna besöka produktionen. Detta hänger nära ihop med eventmarknadsföring och relationsmarknadsföring, där målet är att bygga långsiktiga relationer med kunderna. Kreativitet är en central resurs i hela branschen.
Källor: Pine & Gilmore, The Experience Economy (1999); KK-stiftelsen, Fakta om upplevelseindustrin (2007); Wikipedia (CC BY-SA).
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens och använder material från Wikipedia.