Innehållsförteckning
Vem får vara vittne?
Huvudregeln är att var och en som inte är part i målet får höras som vittne. I brottmål får målsäganden dock inte vittna, och den som är åtalad eller misstänkt för medverkan till samma gärning hörs inte heller som vittne. Är den som ska höras under 15 år, eller har en psykisk störning, prövar rätten om personen får höras som vittne. Barn förhörs i praktiken ofta under förundersökningen och förhöret spelas in.
Vittnesplikt och undantag
Den som kallas som vittne är i regel skyldig att inställa sig och berätta vad hon eller han vet. Det finns dock viktiga undantag:
- Vittnesjäv: den som är eller har varit gift med en part, är nära släkt eller på liknande sätt närstående är inte skyldig att vittna, men får göra det.
- Vittnesförbud och tystnadsplikt: vissa yrkesgrupper får inte höras om det som anförtrotts dem i yrket utan samtycke, se vittnesförbud.
- Rätt att vägra svara: ett vittne kan i vissa fall vägra svara på frågor som skulle röja att vittnet eller en närstående begått brott, eller som skulle röja yrkeshemligheter.
Ed och ansvar för sanningen
Innan vittnesmålet avlägger vittnet normalt vittnesed och lovar att säga hela sanningen och inte dölja, lägga till eller ändra något. Den som under ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen kan dömas för mened enligt 15 kap. brottsbalken. Den som är under 15 år eller har en psykisk störning avlägger inte ed.
Så går förhöret till
Vittnet hörs först av den part som har åberopat vittnet, därefter ställer motparten frågor i ett motförhör. Rätten kan också ställa frågor. Vittnet ska som huvudregel inte ha hört övriga förhör i målet innan det egna vittnesmålet. Domstolen värderar sedan fritt vittnesmålets trovärdighet och tillförlitlighet tillsammans med övrig bevisning, se beviskrav. Vittnet kan ha rätt till ersättning för kostnader och förlorad arbetsinkomst.
Förhör hos polisen
Under en förundersökning hålls förhör av polis eller åklagare. Den som hörs kallas då vanligen upplysningsperson eller förhörsperson, och berättelsen blir ett formellt vittnesmål först när den lämnas inför domstol. Uppgifterna i förundersökningen kan dock få betydelse om vittnet senare berättar på ett annat sätt i rätten.
Kronvittnen och strafflindring
I vissa länder kan en misstänkt slippa åtal eller få en bindande utfästelse om lägre straff mot att vittna mot andra, så kallade kronvittnen. I Sverige finns sedan den 1 juli 2022 en regel i 29 kap. 5 a § brottsbalken som innebär att domstolen vid straffmätningen i skälig omfattning ska beakta om den tilltalade har lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av någon annans brott, om brottet har ett straffminimum på minst sex månaders fängelse. Reformen kallas ofta kronvittnesreformen. Det är dock domstolen som avgör om och hur mycket straffet ska sänkas; åklagaren kan inte lova en viss strafflindring. Regeringen har tillsatt en utredning om hur regleringen kan stärkas, så reglerna kan komma att ändras.
Lagtexten finns hos riksdagen.se. Läs även om civilprocessen i domstol.