Dricksvatten

I Sverige är det självklart att vi ska kunna dricka vattnet direkt ur kranen utan att bli sjuka och vi vill inte heller att vattnet ska vara grumligt, färgat eller lukta illa.

Bra dricksvatten är också en förutsättning för att livsmedelsindustri ska fungera, till exempel bryggerier, mejerier och slakterier.

Den som producerar dricksvattnet eller förser konsumenterna med dricksvatten via ett ledningsnät är ansvarig för att dricksvattnet är bra och säkert, det vill säga inte innehåller bakterier eller ämnen som är dåliga för vår hälsa.

Det är bara kallt kranvatten som kontrolleras. Varmt kranvatten kan ha en sämre kvalitet än kallt kranvatten. Varmt kranvatten är i första hand avsett att användas för andra hushållsändamål än dryck och matlagning. Av det skälet räknas inte varmvatten som används i enskilda hushåll som livsmedel.

Tar du ditt dricksvatten från en egen brunn har du själv ansvar för att kvaliteten är bra.

Många aktörer är involverade i dricksvattenproduktionen. Livsmedelsverket har samordningsansvar för dricksvattenfrågor i Sverige. Klimatförändringar innebär stora utmaningar för att vi även i framtiden ska ha bra dricksvatten. Ett nationellt nätverk för dricksvatten samarbetar kring dessa utmaningar.
 

Dricksvatten i dunk

Ibland är det långt till närmaste dricksvattenkran. Då kan du behöva ta med en dunk  med vatten. Här finns råd om hur du gör för att hålla dricksvattnet i dunken fräscht.

Ibland har vi inte tillgång till kranvatten och  då måste vi ta med oss dricksvatten i en dunk eller annan behållare.

Följ dessa råd så håller sig dricksvattnet fräscht under minst en vecka: 

• Använd  väl rengjorda flaskor eller dunkar.
• Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten
• Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt

Lukt och smak avgör

Att sätta en gräns för hur länge dricksvatten kan förvaras har mer med lukt och smak att göra än med hälsomässiga risker.

Dricksvattnet i dunken kan komma att lukta eller smaka illa, speciellt om det förvaras länge och varmt, till exempel i solen. Det kan också bli färgat och det kan bildas en slemmig hinna på insidan av behållaren. Du ska naturligtvis inte dricka vatten som smakar eller luktar illa, är grumligt eller kraftigt färgat.
 

Dricksvattenkvalitet

I Sverige är det självklart att vi ska kunna dricka vatten direkt ur kranen utan att bli sjuka. Vi vill inte heller att dricksvattnet ska vara grumligt, färgat eller lukta illa. Därför finns det kvalitetskriterier som vattnet måste uppfylla för att vara godkänt som dricksvatten.

Det finns objektiva kvalitetskriterier för bra dricksvatten i form av gränsvärden. För att visa att kriterierna är uppfyllda måste dricksvattenproducenter undersöka dricksvattnet regelbundet. När man undersöker dricksvattnet tittar man exempelvis på om det finns bakterier och andra mikroorganismer. Kemiska ämnen i dricksvattnet undersöks också.

Mikrobiologi

Det är viktigt att dricksvattnet inte innehåller mikroorganismer som vi kan bli sjuka av. Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan vara svåra att analysera rutinmässigt, framför allt för att de oftast förekommer i relativt liten mängd. Därför måste man i stället undersöka om dricksvattnet innehåller andra mikroorganismer som tyder på att vattnet kan ha blivit förorenat. Dessa kallas indikatororganismer.

Aeromonas hydrophila
Campylobacter
Clostridium perfringens
Cryptosporidium
Ehec (E. coli)
Giardia

Kemi

Kemiska ämnen i dricksvattnet som undersöks kan vara ämnen som orsakar estetiska problem som färg, grumlighet och lukt men det kan också vara ämnen som orsakar tekniska problem som utfällningar av kalk eller korrosion, det vill säga att ledningar rostar.

Vissa kemiska ämnen orsakar hälsomässiga problem, till exempel bly, uran, fluorid och perfluorerade alkyksyror. Dricksvattnet ska inte heller innehålla rester av bekämpningsmedel.

Radon i dricksvattnet kan även vara ett problem. Information om radon finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
 

När du måste koka dricksvattnet

Kommunen rekommenderar att du kokar vattnet. Men vilket vatten måste du koka? Och till vad är det ok att använda okokt vatten?

Längst ner på denna sida finns faktablad på åtta olika språk som innehåller samma information.

När det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk rekommenderar din kommun att vattnet ska kokas innan det kan drickas eller användas i matlagning.

Detta ska du göra när din kommun rekommenderar att dricksvattnet ska kokas:

• Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.
• Koka upp vattnet i en kastrull eller vattenkokare tills det bubblar kraftigt. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
• Häll upp det kokta dricksvattnet i väl rengjord kanna, flaska eller annan behållare och låt det svalna. Låt det stå i rumstemperatur eller svalare – gärna i kylskåpet.

Tänk på att kokt dricksvatten ska användas till att

• blanda saft eller andra drycker med vatten
• brygga kaffe, eftersom kaffebryggaren inte värmer dricksvattnet tills det kokar
• göra is
• skölja frukt och grönsaker som inte kokas
• borsta tänderna.

Okokt dricksvatten kan användas till att

• tillaga mat som ska kokas i vatten, till exempel potatis, ris och pasta
• tvätta händer och ansikte
• duscha, men se till att små barn inte sväljer vatten. Undvik att bada
• diska i diskmaskin på högsta temperatur, använd torkprogrammet
• diska för hand, låt disken torka innan den används
• tvätta kläder
• städa och rengöra ytor
• vattna blommor
• spola toaletten.

OBSERVERA: Barn ska inte leka i vattenspridare, barnbassänger eller liknande när kokningsrekommendationer gäller för dricksvattnet.

Tillgång till rent dricksvatten – ta reda på vad som gäller i din kommun

Du kan ofta hämta rent dricksvatten i särskilda tankar som din kommun ställer ut. Information om detta finns på din kommuns webbplats. Ett alternativ kan vara att köpa dricksvatten på flaska.
 

Källa:

Livsmedelsverket