Efterfrågan och utbud på varor och tjänster

Vår efterfrågan styr utbudet av varor och tjänster. Vill vi ha mobiltelefoner som kan ”allt” så tillverkas det sådana. Hade vår önskan bara varit att kunna ringa hade det enbart tillverkats sådana mobiltelefoner, ingen hade köpt något annat. Men vårt handlande består av val. Och vad vi konsumerar beror på hur vi fördelar de pengar vi har till förfogande.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Företag tror sig veta vad det är vi vill ha. De undersöker och gör tester. Till slut presenterar de en vara eller tjänst – men vi väljer om vi vill ha den eller inte. Hur mycket vi vill ha av varan eller tjänsten är bland annat beroende av priset.

Du och jag och hur vi påverkar utbudet av varor och tjänster

Vad är det som gör att de produkter och tjänster som finns att tillgå från företag och det offentliga existerar? Är det ”någon” som bestämt att just den produkten eller tjänsten ska finnas? Är du och jag offer för företagens marknadsföring och påverkas att spendera pengar på sådant vi egentligen inte vill ha? Vilka är våra behov? Har alla samma behov?

Låt oss börja med det mest grundläggande – mat. Utan mat dör vi och då har inget annat någon mening. Det är naturligtvis ett grundläggande behov. Men mat för oss i västvärlden består av mycket mer än bara en skål ris och några bönor. Varför lägger vi pengar på godis, färdigtillverkad mat, vin m.m. som är ett ”överskott” på något som vi faktiskt skulle kunna klara oss utan? Vi överlever garanterat även om vi skulle försaka en hel del av det utbud av mat som finns. Men du och jag väljer ändå att spendera pengar på livsmedelsprodukter som personer från ett utvecklingsland betraktar som helt onödiga.

Du har en summa pengar till ditt förfogande. På ett eller annat sätt får du en summa pengar att spendera varje månad. Vad är det som gör att du väljer att gå på restaurang en dag i veckan, köpa en ny cykel, spara lite till pensionen, skaffa ett par nya skor, spela på lotto, köpa en kvällstidning?

Dina förutsättningar att göra val är förmodligen betydligt större än en person i ett utvecklingsland. Du har det helt enkelt bättre ställt och kan välja på mer. Men tycker du att du har tillräckligt med pengar? Förmodligen inte? Du ”åtrår” en ny och större bostad, du skulle vilja göra en resa, din bärbara pc börjar bli kraftlös men du har inte pengar till den just nu och så vidare. Känner du igen dig? De flesta av oss önskar sig någonting mer och någonting bättre. Men det vi gör är att spendera det vi får in varje månad – på produkter och tjänster – och vi gör hela tiden val med vart pengarna ska användas. Ett val är även att inte spendera alla pengar utan att spara en del av dem för framtida bruk.

Vi tillfredställer våra grundläggande behov i första hand. Mat måste vi ha, någonting att ta på oss och tak över huvudet. Men när vi nu har ”fixat detta” och har lite pengar över vad gör vi då? Jo vi vill ha ”mer” mat, ”snyggare” kläder, ”bekvämare” bostad och så vidare. Vår inneboende drivkraft är helt enkelt ”ännu bättre”. Vad vi köper beror på hur vi vill bli bekräftade, status i gruppen och i samhället, att vi vill synas med mera. Dina och mina önskningar och val, tillsammans med alla andras, styr efterfrågan på de varor och tjänster som produceras.

I nedanstående beskrivning av efterfrågekurvan, utbudskurvan och jämvikt utgår vi från en marknad där det råder en hög grad av konkurrens och att det finns många säljare och köpare.

Efterfrågekurvan

Efterfrågekurvan visar på hur stor mängd av en vara som köparna är villiga att köpa vid ett visst pris. Tänk på att detta är ett teoretiskt resonemang och inte handlar om vad köparna faktiskt handlar – utan bara vad de är villiga att handla. Efterfrågekurvan gäller också bara om man håller allt annat lika, d.v.s. att andra saker som påverkar efterfrågan hålls konstanta. Andra faktorer som påverkar efterfrågan är exempelvis köparnas inkomst och preferenser, priset på andra varor som kan ersätta, substituera, den produkten som efterfrågekurvan gäller.

p = pris (price)
Q = kvantitet (Quantity)
D = efterfrågan (Demand)

Priset sätts på y-axeln och kvantiteten på x-axeln vilket gör att kurvan lutar nedåt. Ett lägre pris leder till villigheten att köpa en större kvantitet. Efterfrågan är definierad för en viss tidsperiod.

Efterfrågekurvan

Förhållandet mellan pris och kvantitet gäller bara om det är priset på varan som ändras (efterfrågekurva D1). Om priset är p1 så efterfrågas kvantiteten Q1 (punkt A). Sänks priset till p2 ökar den efterfrågade volymen till Q2 (punkt B).

Om vi låter något annat ändras än priset på varan, t.ex. att kundernas preferenser ändras, att köparnas inkomster ökar, att andra varors priser ändras, får vi en ny efterfrågekurva D2. Om exempelvis köparnas inkomst ökar kan de köpa mer av varan. Är priset detsamma som tidigare p1 ökar den efterfrågade kvantiteten till Q3 (punkt C).

En kvantitetsökning kan alltså bero på en prissänkning av varan eller att något annat ändras som exempelvis att köparna får en ökad inkomst. Vid kvantitets- minskningar gäller det omvända.

Utbudskurvan

Utbudskurvan visar vilken mängd varor som säljarna är villiga att sälja vid olika priser. Den pekar vanligtvis uppåt (men inte alltid) eftersom ett högre pris leder till att säljarna är villiga att producera en större kvantitet.

p = pris (price)
Q = kvantitet (Quantity)
S = utbud (Supply)

Utbudskurvan

Precis som efterfrågekurvan gäller här att andra faktorer som påverkar utbudet hålls konstanta. Om priset sänks från p1 till p2 förändras den kvantitet som säljarna är villiga att sälja från Q1 (punkt A) till Q2 (punkt B).

Om vi låter något annat ändras, t.ex. löner eller kostnaden för kapital d.v.s. kostnader för produktionen, lagar eller skatter som reglerar verksamheten, priser på andra varor som man tillverkar vilket gör att resurser förs över dit, får vi en ny utbudskurva S2. Är priset detsamma som tidigare p1 minskar den producerade kvantiteten till Q3 (punkt C).

En kvantitetsminskning kan alltså bero på en prissänkning av varan eller att något annat ändras som exempelvis att säljarnas kostnader ökar. Vid kvantitetsökningar gäller det omvända.

Jämvikt

Nu låter vi både efterfrågekurvan och utbudskurvan slås samman i samma bild. Jämvikt råder då i punkt pj/Qj. I jämviktsläget är efterfrågad kvantitet detsamma som utbjuden kvantitet.

Om efterfrågan och utbud för en vara befinner sig i jämviktspunkten är läget stabilt. Det finns ingen större strävan att vi rör oss därifrån. Det finns en självkorrigerande faktor som hela tiden strävar mot jämviktspunkten.

Jämvikt

Tänk dig att priset p2 är högre än jämviktspriset. Här är köparna villiga att handla kvantiteten Q2 medan säljarna är villiga att producera kvantiteten Q1. Vi får ett överskott av varor och för att säljarna ska bli av med överskottet sänker de priset. Priset närmar sig därmed jämviktspunkten.

Om priset p3 är lägre än jämviktspriset uppstår en brist på varor. Köparna är villiga att handla volymen Q3 medan säljarna bara vill producera kvantiteten Q4. Resultatet blir att köparna är villiga att betala mer för att få tillgång till varorna och priset stiger samtidigt som säljarna börjar producera en ökad kvantitet – vi närmar oss jämviktspunkten.

Läs mer om:

Mikroekonomi och makroekonomi
Marknadsekonomi
Priselasticitet
Distribution, från producent till konsument
Extern och intern redovisning

Lämna en kommentar