En aktieägare ansvarar inte för bolagets skulder. Som aktieägare kan du därför maximalt förlora de pengar du köpt aktier för i bolaget. Om bolaget går i konkurs kan det finnas pengar kvar som ska fördelas ut. Aktieägarna får vänta till sist, då alla andra fordringsägare går före. Risken är stor att det inte finns några pengar kvar att dela ut till aktieägarna. Därför kallas aktiekapital ofta för riskkapital.
Emissioner
Ibland kan ett aktiebolag behöva ändra sin ”kapitalstruktur” eller enkelt uttryckt relationen mellan aktiekapitalet och lånat kapital. Det går att minska aktiekapitalet genom att bolaget återköper aktier genom erbjudanden till samtliga aktieägare eller köp på börsen. Ett bolag kan även ”inlösa” aktier som det har gett ut. Mer vanligt är dock att bolaget behöver nytt kapital för att till exempel satsa på en ny produkt eller marknad eller för att köpa ett annat företag.
Nyemission
När ett aktiebolag ska genomföra en nyemission eller notera sina aktier på en börs ska normalt ett prospekt upprättas. Detta ska ge den som vill investera i bolagets aktier information nog att bedöma om man vill genomföra investeringen och ska i Sverige godkännas av Finansinspektionen. Det finns regler om vad prospekt ska innehålla, till exempel en presentation av bolaget och dess ledning, årsredovisningar för ett antal år tillbaks i tiden och prognoser för bolagets framtida resultat. Vid en nyemission erbjuds bolagets aktieägare att teckna ett antal nya aktier, normalt beroende av det antal aktier som de redan har i bolaget, till ett bestämt pris, emissionskursen. Denna kurs bestäms av bolaget och ligger ofta något under rådande börskurs. Som aktieägare i ett bolag som gör en nyemission får du teckningsrätter. Om du inte vill teckna nya aktier, kan du sälja teckningsrätterna så länge de gäller.
Fondemission
Ett aktiebolag kan också välja att öka sitt aktiekapital genom att föra över andra slag av eget kapital till aktiekapitalet, eller genom att skriva upp värdet av andra tillgångar. Detta kallas för fondemission. Här tillförs inte något nytt kapital till bolaget, utan detta är en ren bokföringstransaktion. Skälet till att bolaget gör en fondemission är normalt att man vill öka bolagets formella aktiekapital, vilket kan ha betydelse för bolagets kreditvärdighet. Som aktieägare i ett bolag som gör en fondemission får du fondaktiebevis. Även dessa går normalt att sälja. Ditt aktieinnehav i bolaget är värt lika mycket som tidigare, eftersom du å ena sidan har fått flera aktier men å andra sidan kursen på dessa normalt är lägre än tidigare.
Förvar i depå
Om du har en aktiedepå är det normalt så att ditt värdepappersbolag kommer att för din räkning delta i emissionerna, och i vissa fall även köpa in eventuella teckningsrätter/fondaktiebevis som saknas för att du fullt ut ska kunna delta i emissionerna. Det är viktigt att du kontrollerar vad som gäller hos ditt värdepappersbolag. Om du inte vill delta måste du kanske själv anmäla detta.
Split
En split av aktier påminner om en fondemission, genom att en befintlig aktie delas upp i flera. Ditt aktieinnehav är fortfarande värt lika mycket som tidigare, eftersom du å ena sidan har fler aktier men å andra sidan kursen på aktierna är lägre. Däremot har i detta fall bolagets aktiekapital inte ökats. Skälet till att bolaget utför en split är vanligen att man vill sänka börskursen till en lägre nivå.
Omvänd split
Det kan även förekomma att aktiebolag gör en omvänd split. Detta innebär att bolagets aktieantal minskar. I detta fall ökar dock normalt kursen, så återigen förändras inte värdet på aktieägarens innehav.
Källa: Konsumenternas.se , Januari 2019