Hur länge skulle ert hushåll klara sig om strömmen, vattnet eller mobilnätet försvann? Svara på 12 snabba frågor om vatten, mat, värme, kontanter, radio, mediciner, belysning och kommunikation. Du får en uppskattning av hur många dagar ni klarar er på egen hand och en personlig checklista med det som saknas.
Källa och om testet
Frågorna och checklistan bygger på de råd om hemberedskap som myndigheten ger allmänheten, bland annat i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Myndigheten hette tidigare MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och heter i dag Myndigheten för civilt försvar. Texterna är skrivna med egna ord av expowera.se och resultatet är en grov uppskattning, inte en officiell bedömning.
Råden kontrollerade: november 2026.
Läs mer: Om krisen eller kriget kommer (mcf.se) och krisinformation.se.
expowera.se samarbetar inte med MSB, Myndigheten för civilt försvar eller krisinformation.se.
Därför spelar krisberedskap hemma roll
De flesta av oss tar för givet att kranvattnet är drickbart, att kylskåpet är kallt och att kortet går igenom i kassan. Allt det hänger på el, ledningar, nät och transporter som fungerar. När något av det slutar fungera, på grund av en storm, ett längre strömavbrott, en cyberattack eller i värsta fall krig, kan det dröja innan hjälpen når fram. Samhällets resurser går då först till dem som behöver dem mest, till exempel sjukhus, äldreboenden och människor i akut fara.
Därför förväntas varje hushåll som kan att klara sig själv en tid. Det handlar inte om att bygga en bunker, utan om att ha det mest grundläggande hemma och veta hur man använder det. Ju fler som klarar sig själva, desto mer hjälp finns kvar till dem som inte gör det. Hemberedskap är alltså både omtanke om den egna familjen och ett sätt att avlasta samhället.
Minst en vecka på egen hand
Tidigare talades det ofta om att klara 72 timmar, alltså tre dygn. Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) rekommenderar i dag att hushållet ska kunna klara sig i minst en vecka utan hjälp utifrån. Tre dygn är fortfarande ett bra första delmål om du börjar från noll, men målet är en hel vecka. Tänk dig att elen, vattnet och mobilnätet är borta samtidigt och att affärerna är stängda. Det du behöver under de dagarna ska redan finnas hemma.
Beredskapsquizet ovan räknar på ungefär det sättet. Det område där ni är svagast, oftast vatten, mat eller värme, avgör hur länge ni klarar er. Det hjälper inte att ha mat för en månad om vattnet tar slut efter ett dygn.
Det viktigaste att ha hemma
Vatten
Vatten är det som tar slut först och som kroppen klarar sig kortast tid utan. Räkna med ungefär tre liter per vuxen och dygn för att dricka och laga enkel mat, mer om det är varmt eller om någon ammar.
- Flaskor eller dunkar med dricksvatten för hela hushållet i en vecka.
- Tomma, rena dunkar eller hinkar med lock för att hämta nödvatten.
- Byt ut lagrat kranvatten med jämna mellanrum, eller köp vatten med lång hållbarhet.
Mat och matlagning
Välj mat som håller länge i rumstemperatur, som går att äta kall eller värma snabbt och som hushållet faktiskt tycker om. Det enklaste sättet är att handla lite extra av det ni redan äter och ta det äldsta först, så förnyas förrådet av sig självt.
- Konserver, till exempel bönor, fisk, soppor och färdigrätter.
- Torrvaror som pasta, ris, havregryn, knäckebröd och nötter.
- Stormkök eller gasolkök med bränsle och tändstickor, för användning på ett säkert sätt.
- Konservöppnare som fungerar utan el.
Värme
Ett strömavbrott mitt i vintern kan snabbt göra bostaden kall. Samla gärna hushållet i ett rum, täta fönster och dörrar med filtar och klä er i lager. Var mycket försiktig med öppen eld och använd aldrig grill eller gasolvärmare inomhus om de inte är gjorda för det.
- Varma kläder, mössor och vantar till alla.
- Filtar och sovsäckar.
- Brandvarnare med fungerande batteri och gärna en brandsläckare.
Information och radio
När mobilnätet ligger nere är radion ofta den säkraste vägen till information. Viktiga meddelanden till allmänheten sänds i Sveriges Radio P4. En radio som drivs med batteri, vev eller solcell fungerar även när elen är borta. Lyssna på källor du litar på och var vaksam mot rykten och vilseledande information. Aktuell information från myndigheterna finns samlad på krisinformation.se, och allmänna frågor om kriser kan ställas på telefonnummer 113 13.
Kontanter och betalningar
Kortterminaler och mobilbetalningar behöver el och nät. Ha därför kontanter hemma, gärna i mindre valörer, och ha mer än ett sätt att betala, till exempel kort från två olika banker. Ett eget sparande gör det också lättare att hantera oväntade kostnader. Läs mer om hur du kommer igång i vår artikel om att bygga en buffert.
Mediciner och första hjälpen
- Receptbelagda läkemedel som räcker minst en vecka. Hämta ut nytt i god tid.
- Värktabletter, plåster, förband och annat ni ofta använder.
- Handsprit, våtservetter, soppåsar och hushållspapper för hygien och nödtoalett.
Belysning och kommunikation
- Ficklampor, pannlampor eller batterilyktor och extra batterier. De är säkrare än levande ljus.
- Laddade powerbanks, billaddare eller solcellsladdare till mobilen.
- En papperslista med viktiga telefonnummer.
- En bestämd plats där familjen möts om ni inte kan nå varandra.
Tänk på dem som behöver lite extra
Ett bra förråd utgår från de människor och djur som faktiskt bor i hemmet. Barn behöver välbekant mat, blöjor eller ersättning, och gärna något att göra, som spel, böcker eller pyssel som inte kräver ström. Äldre och personer med funktionsnedsättning kan vara beroende av hjälpmedel, mediciner eller hemtjänst. Fundera på vad som händer om hjälpen inte kommer och prata gärna med grannar och anhöriga om hur ni kan stötta varandra. Husdjur behöver eget vatten, foder och eventuella mediciner för minst en vecka.
Så kommer du igång steg för steg
- Gör beredskapsquizet ovan och se var luckorna finns.
- Börja med vatten. Det är billigt, enkelt och viktigast.
- Köp lite extra av hållbar mat vid varje vanligt inköp tills ni har en vecka.
- Skaffa radio, ficklampor, batterier och powerbank.
- Plocka fram varma kläder, filtar och ett säkert sätt att laga mat.
- Skriv ner telefonnummer, bestäm en mötesplats och lägg undan kontanter.
- Gå igenom förrådet en eller ett par gånger per år och byt ut det som blivit gammalt.
Den som vill fördjupa sig kan läsa broschyren Om krisen eller kriget kommer på mcf.se, där myndigheten beskriver både hemberedskap och vad som gäller vid höjd beredskap.
Vanliga frågor om hemberedskap
Hur exakt är resultatet i beredskapsquizet?
Det är en grov uppskattning som bygger på era svar. Syftet är att visa var luckorna finns, inte att ge en exakt siffra.
Gäller 72 timmar eller en vecka?
Rådet i dag är att klara sig minst en vecka. Tre dygn kan vara ett första delmål om ni börjar från noll.
Måste allt köpas på en gång?
Nej. Det är både enklare och billigare att bygga upp förrådet successivt, med lite extra vid varje vanligt inköp.
Hur länge håller lagrat vatten?
Köpt vatten har ett bäst före-datum på förpackningen. Kranvatten i rena, väl förslutna kärl bör bytas ut regelbundet, till exempel ett par gånger per år.
Var hittar jag information under en kris?
Lyssna på Sveriges Radio P4, besök krisinformation.se eller ring 113 13 för allmänna frågor. Vid fara för liv, egendom eller miljö ringer du alltid 112.