Budgivning

När flera personer vill köpa samma bostad blir det oftast budgivning. Det finns ingen lag som i detalj bestämmer hur en budgivning ska gå till. Det är säljaren som, tillsammans med mäklaren, bestämmer formerna. Däremot finns det regler i fastighetsmäklarlagen som styr hur mäklaren ska agera, och det är bra att känna till dem oavsett om du köper eller säljer.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Säljaren bestämmer – mäklaren ska informera

Säljaren avgör hur budgivningen ska genomföras, hur länge den ska pågå och vem som till slut får köpa. Säljaren är inte skyldig att sälja till den som lagt det högsta budet, och inte heller till det pris som angetts i annonsen. Mäklaren får inte lova någon spekulant att få köpa bostaden. Mäklaren måste däremot framföra alla bud till säljaren, även om ett bud lämnas på ett annat sätt än det som bestämts för budgivningen.

Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklaren i förväg upplysa tilltänkta köpare om hur säljaren avser att genomföra försäljningen. Fråga därför tidigt hur budgivningen går till, till exempel om bud lämnas via sms, webb eller e-post, om det finns en sista budtid och om säljaren har krav på finansiering eller tillträdesdag.

Vanliga former av budgivning

Öppen budgivning

Den vanligaste formen. Spekulanterna får veta det högsta budet och kan välja att bjuda över. Ofta får man också veta hur många som deltar, men inte vem de andra budgivarna är förrän eventuellt i budgivningslistan efteråt.

Sluten budgivning

Varje spekulant lämnar ett bud, oftast skriftligt och inom en bestämd tid, utan att känna till de andras. Mäklaren förmedlar sedan buden till säljaren. Formen används ibland när det är många intressenter eller när säljaren vill avsluta snabbt.

Förhandsbud och ”köp före visning”

Säljaren kan välja att acceptera ett bud innan den ordinarie visningen. Det är säljarens beslut, och andra intressenter har ingen rätt att kräva att budgivningen fortsätter.

Ett bud är inte bindande

Ett bud är i praktiken inte juridiskt bindande, varken för dig som budgivare eller för säljaren. Köp av fast egendom, till exempel en villa, kräver en skriftlig köpehandling som undertecknas av både säljare och köpare enligt jordabalken. Även överlåtelse av en bostadsrätt ska ske genom ett skriftligt avtal. Förrän kontraktet är påskrivet kan säljaren alltså välja en annan köpare och du kan dra dig ur. Mäklaren ska under hela processen följa god fastighetsmäklarsed och ta tillvara både säljarens och köparens intressen.

Budgivningslistan

Mäklaren ska föra en budgivningslista med varje budgivares namn, kontaktuppgifter, budets belopp, tidpunkten när budet lämnades och eventuella villkor. När uppdraget är slutfört ska listan, tillsammans med mäklarens journal, lämnas till säljaren. Om ett köpeavtal har skrivits ska även köparen få budgivningslistan. Där kan du kontrollera att budgivningen gått rätt till.

Tips inför budgivningen

Om du anser att en mäklare inte har skött budgivningen korrekt kan du göra en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen, som är tillsynsmyndighet för fastighetsmäklare.

Uppdaterad: texten har skrivits om och kompletterats med regler om budgivningslista, informationsplikt och bindande avtal. Innehållet från den tidigare artikeln om budgivning har slagits ihop med den här sidan.

Källor

Lämna en kommentar