Fuktteori

För att förstå varför vissa fuktrelaterade skador uppkommer så kan kunskap om fuktteori, fuktkällor och transportsätt för fukt underlätta.

Ånghalt

Luft är en blandning av gaser varav vattenånga är en. Mängden vattenånga som finns i luften kallas ånghalt (gram vattenånga per kubikmeter luft, g/m3). Luftens förmåga att innehålla vatten är starkt värmeberoende. Ju varmare luften är ju mer vattenånga kan den innehålla.

Exempel 1: Vid 5ºC så kan en kubikmeter luft maximalt innehålla ca 7 g/m3 vattenånga (mättnadsånghalt)
Exempel 2: Vid 20ºC så kan en kubikmeter luft maximalt innehålla ca 17 g/m3 vattenånga (mättnadsånghalt)

Relativ fuktighet

Den relativa fuktigheten i luft är förhållandet mellan hur mycket vattenånga det är i luften mot hur mycket vattenånga luften maximalt kan innehålla (mättnadsånghalten). Den relativa fuktigheten säger ingenting om hur mycket vattenånga det är i luften utan det är förhållandet mellan mängden vattenånga i förhållande till mättnadsånghalten. För att beskriva mängden vattenånga måste en temperaturangivelse medfölja uppgiften om den relativa fuktigheten.

Exempel 3: I det fall det är 12g vattenånga i 1 m3 luft vid 20ºC så blir den relativa fuktigheten 12/17 = 70% relativ fuktighet. (Där 17 fås av Exempel 2)

Exempel 4: Utgå från luftmängden i exempel 3, 70% relativ fuktighet och temperaturen 20ºC, och sänk temperaturen till 15ºC utan att tillföra eller ta bort fukt. Detta medför då att den relativa fuktigheten förändras. Den nya relativa fuktigheten blir då 12 /13 = 92% relativ fuktighet. 13g/m3 är mättnadsånghalt för 15ºC luft.

Kondens

Kondens uppstår när den relativa fuktigheten blir 100%. Detta innebär att luften inte kan innehålla mer vattenånga. Det som händer då är att vatten fälls ut som vattendroppar mot den kallaste ytan. Om det inte finns någon yta att fälla ut på så kan det bildas små vattendroppar i luften, ex dimma. Om glasögon har burits utomhus vid kyla kan kondens bildas på dem vid när glasögons bärare kommer inomhus. Samma sak kan ske i vägg eller tak om varm fuktig luft träffar kalla ytor i konstruktionen.

Fuktkvot

Vid mätning av fukt i trävirke är fuktkvot ett användbart begrepp. Fuktkvoten = mängden vatten i förhållande till mängden torrt material. Fuktkvoter i virke är enkelt att mäta och att relatera till relativ fuktighet. I bla HusAMA finns fuktkvoter angivna när trä kan målas och när det är risk för mögel.

Fuktkällor

I en byggnad finns några olika fuktkällor som kan påverka byggnaden:

Byggfukt
I många byggmaterial tillsätts fukt under byggandet, exempelvis betong. Andra material har blivit fuktiga under tillverkning, transport eller lagring. Denna fukt avges under byggskedet men kan även avges när huset är klart. Det är viktigt att ha uppsikt på byggfukten så att denna inte ställer till problem i ett senare skede.

Markfukt
Fukt i form av vattenånga avges alltid från marken. Från marken kan även vatten sugas kapillärt. I det fall markfukten inte hindras så kommer den transporteras in i byggnaden.

Nederbörd
Regn och snö kan hindras att tränga in i byggnaden genom tak, hängrännor och stuprör, väggmaterial och avvattning från väggmaterialets baksida, över och under fönster, runt dörrar mm

Luftfuktighet
Luftfuktigheten inomhus är luftfuktigheten utomhus adderat med fuktillskottet som beror på bla mänsklig aktivitet. Människan avger ca 4 centiliter vatten i timmen förutom vad som avges av växter, dusch, disk, tvätt och städ. En vatten- eller fuktskada kan även ge hög luftfuktighet.

Läckage
Läckage från vatten eller värmeledningar är tyvärr en mycket vanlig fuktkälla.

Städvatten
För ymnigt användande av vatten vid städning kan fukta upp exempelvis trälister mm.

Fukttransport

Fukt kan transporteras som vatten eller vattenånga på flera olika sätt i en byggnad.

Fukttransport i vätskefas kan ske genom någon av följande drivkrafter:

Tyngdkraft
Tyngdkraften gör att vatten rinner neråt i en konstruktion.

Kapillärkraft
Kapillärkraften är den kraft som gör att fritt vatten kan sugas upp i smala rör, kapillärer. Det sker i material med porsystem och således även i sand och jord.

Vindtryck
Vindtryck kan pressa vatten både i sidled men även uppåt i en konstruktion.

Vattenövertryck
Vattenövertryck kan också pressa vatten i den riktningen där trycket är som minst.

Transport i ångfas kan ske på olika sätt:

Diffusion
Diffusion innebär att vattenmolekyler rör sig från en hög koncentration mot en lägre koncentration. Strävan är att komma i jämvikt. Vattenmolekylerna kan röra sig olika snabbt genom material beroende på hur diffusionsöppnet materialet är. En plastfolie, en diffusionsspärr, i en vägg släpper igenom fukt mycket långsammare än gipsskiva även om drivkraften är lika stor. Ex: Ånghalten är i genomsnitt högre inomhus än utomhus. Därför uppstår fukttransport inifrån bostaden och ut på grund av diffusion genom klimatskärmen, väggar och tak

Konvektion
Konvektion innebär att vattenånga transporteras med luften. Ex: Om det finns ett hål upp till vinden kan stora mängder fukt transporteras från bostaden upp till vinden pga termiska stigkrafter. I klimatskärmen, väggar och tak kan konvektion transportera stora mängder fukt jämfört med diffusion som normalt transporterar fukt långsamt. Drivkrafter för konvektion kan vara termiska stigkrafter, fläktar och vind.


Källa: Boverket, Feb 2012