Innehållsförteckning
Utdelning är en värdeöverföring
I aktiebolagslagen (2005:551), som ersatte 1975 års aktiebolagslag, räknas vinstutdelning som en värdeöverföring från bolaget (17 kap. 1 §). Värdeöverföringar får bara göras enligt lagens regler, och det finns två viktiga spärrar:
- Beloppsspärren: efter utdelningen ska det finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital, till exempel aktiekapitalet. Beräkningen grundas på den senast fastställda balansräkningen (17 kap. 3 § första stycket). Bundet eget kapital får alltså aldrig delas ut; det kan bara frigöras genom exempelvis minskning av aktiekapitalet eller vid likvidation.
- Försiktighetsregeln: även om det finns fritt eget kapital får utdelningen bara göras om den är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (17 kap. 3 § andra stycket).
En aktieägare som har tagit emot en olaglig utdelning och insåg eller borde ha insett det är skyldig att betala tillbaka den (17 kap. 6 §).
Vem beslutar om utdelning?
Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman (18 kap. 1 §), normalt på årsstämman efter förslag från styrelsen. Stämman får som huvudregel inte besluta om större utdelning än styrelsen har föreslagit eller godkänt, om inte bolagsordningen kräver det eller en minoritet av aktieägarna begär det enligt lagens särskilda regler.
Vem får utdelningen?
Utdelningen tillfaller den som är registrerad som aktieägare på den avstämningsdag som stämman bestämmer. För noterade bolag kallas den första handelsdagen då aktien handlas utan rätt till utdelning för x-dag. Den som vill ha utdelningen behöver alltså äga aktien vid handelsdagens slut dagen före x-dagen, vilket ofta är samma dag som stämman. På x-dagen brukar kursen sjunka ungefär med utdelningens belopp. Stämmodag och avstämningsdag är inte samma sak.
I aktiebolag som inte är avstämningsbolag måste aktieägaren i stället vara införd i aktieboken.
Direktavkastning
Utdelningens storlek i förhållande till aktiekursen kallas direktavkastning. Om utdelningen är 2,50 kronor per aktie och aktiekursen är 50 kronor blir direktavkastningen 5 procent (2,50/50). Eftersom kursen ändras hela tiden ändras också direktavkastningen.
Skatt på utdelning
För privatpersoner är utdelning en inkomst i inkomstslaget kapital, och den statliga skatten på kapitalinkomster är 30 procent (inkomstskattelagen). Den som betalar ut utdelningen, ofta en bank eller förvaltare, drar normalt preliminärskatt med 30 procent och lämnar kontrolluppgift till Skatteverket. För aktier på investeringssparkonto eller i kapitalförsäkring gäller i stället schablonbeskattning av kontot.
För delägare i fåmansföretag finns särskilda regler, de så kallade 3:12-reglerna, som avgör hur stor del av utdelningen som beskattas som kapitalinkomst och hur stor del som beskattas som inkomst av tjänst. Läs mer om beskattningsregler för ägare i fåmansföretag och hos Skatteverket.
Läs mer
Spara i aktier · Aktiebolag · Aktieägartillskott
Källor: aktiebolagslagen (2005:551) 17 och 18 kap., inkomstskattelagen (1999:1229), Skatteverket – Preliminärskatt, Skatteverket – Deklarera som delägare i fåmansföretag. Uppdaterad oktober 2026.
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.