Betalningsvillkor

Betalningsvillkor är de avtalsvillkor som anger när och hur en betalning ska ske, till exempel kontant betalning, förskott eller betalning mot faktura inom ett visst antal dagar. När betalning sker mot faktura kallas den sista dagen för betalning förfallodag. Har parterna inte avtalat om något gäller räntelagens (1975:635) regler, som i vissa fall också sätter gränser för vad som får avtalas.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Vanliga betalningsvillkor

  • Kontant – betalning sker vid köpet. Det är vanligast vid köp i butik, där kunden får ett kvitto.
  • 30 dagar netto – fakturan ska betalas inom 30 dagar, i regel räknat från fakturadatum. Andra vanliga tider är 10, 15, 20 och 60 dagar.
  • Kassarabatt – till exempel ”10 dagar 2 %, 30 dagar netto”. Kunden får två procents rabatt vid betalning inom 10 dagar, men betalar fullt pris vid betalning inom 30 dagar.
  • Förskott eller delbetalning – kunden betalar hela eller delar av priset innan varan levereras eller arbetet utförs. Det är vanligt vid större beställningar och projekt.

Ordet netto kommer från den tid då kassarabatter var vanliga och betyder att ingen rabatt ges. I dag kan man lika gärna skriva bara ”30 dagar”. Det är viktigt att det framgår från vilken dag tiden räknas, till exempel fakturadatum eller leveransdag.

Regler mellan företag

Räntelagen innehåller särskilda regler för betalningar mellan näringsidkare och från myndigheter till näringsidkare:

  • En fordran för en vara eller tjänst förfaller till betalning senast 30 dagar efter att borgenären har krävt betalning (2 a §).
  • Mellan företag får en längre betalningstid avtalas bara om borgenären uttryckligen har godkänt det. Ett villkor om längre betalningstid än 30 dagar är utan verkan mot borgenären i förhållande till en myndighet eller ett annat offentligt organ.
  • Om köparen har rätt att undersöka varan eller tjänsten innan betalning får betalningen skjutas upp högst 30 dagar från mottagandet, om inte borgenären uttryckligen godkänt en längre undersökningsperiod (2 b §).
  • Ett villkor om att dröjsmålsränta inte ska betalas är utan verkan mot borgenären (4 a §).

Om ett företag betalar för sent har det andra företaget dessutom rätt till en förseningsersättning på 450 kronor enligt 4 a § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Ett villkor som tar bort den rätten är ogiltigt, om det inte finns särskilda skäl.

Dröjsmålsränta

Betalas inte en faktura i tid kan borgenären kräva dröjsmålsränta. Är förfallodagen bestämd i förväg löper räntan från förfallodagen (3 §). Annars löper den från 30 dagar efter att en räkning skickats med upplysning om att utebliven betalning medför ränta. Mellan företag behövs ingen sådan upplysning (4 §). Om inget annat avtalats beräknas räntan som referensräntan, som Riksbanken fastställer varje kalenderhalvår, plus åtta procentenheter (6 och 9 §§). Den aktuella referensräntan finns hos Riksbanken.

Konsumenter

Konsumenter omfattas inte av 30-dagarsregeln mellan företag, men räntelagens övriga regler gäller i den mån inget annat avtalats. Har en konsument på grund av sjukdom, arbetslöshet eller liknande inte kunnat betala i tid kan räntan jämkas (8 §). Läs mer om räkningar och inkasso.

Källor

Lämna en kommentar