Innehållsförteckning
Varför företag värderas
Syftet påverkar vilken metod som passar. En köpare som vill ta över verksamheten fokuserar på de framtida vinsterna och kassaflödena. En långivare intresserar sig mer för tillgångar som kan säljas om något går fel. Vid en överlåtelse inom familjen eller mellan delägare kan också skattereglerna spela in, eftersom Skatteverket i vissa situationer utgår från marknadsvärdet. För onoterade andelar finns inget börspris, och då måste värdet uppskattas med hjälp av företagets räkenskaper och framtidsutsikter.
Vanliga värderingsmetoder
Kassaflödesvärdering (DCF)
Vid kassaflödesvärdering, ofta kallad DCF efter engelskans discounted cash flow, uppskattar man de kassaflöden som företaget förväntas generera i framtiden. Dessa diskonteras till ett nuvärde med ett avkastningskrav som speglar risken i verksamheten. Ju högre risk, desto högre avkastningskrav och desto lägre nuvärde. Metoden är teoretiskt stark men känslig för antaganden om tillväxt, marginaler och avkastningskrav. Små förändringar i antagandena kan ge stora skillnader i värde.
Avkastningsvärdering
En förenklad variant är att utgå från företagets normala, uthålliga vinst och dividera den med ett avkastningskrav. Metoden passar stabila företag där vinsten inte förväntas förändras särskilt mycket. Vid värdering utifrån utdelningar utgår man i stället från den aktieutdelning som ägarna kan förvänta sig.
Relativvärdering med multiplar
Vid relativvärdering jämförs företaget med liknande bolag som är börsnoterade eller nyligen har sålts. Man använder nyckeltal som multiplar, till exempel:
- P/E-tal – börsvärdet i förhållande till vinsten,
- EV/EBIT eller EV/EBITDA – företagsvärdet inklusive skulder i förhållande till rörelseresultatet,
- P/S-tal – värdet i förhållande till omsättningen,
- P/B-tal – värdet i förhållande till det bokförda egna kapitalet.
Metoden är enkel att förstå och speglar hur marknaden värderar liknande företag, men den förutsätter att jämförelsebolagen verkligen är jämförbara när det gäller bransch, storlek, tillväxt och risk.
Substansvärdering
Substansvärdet är tillgångarnas marknadsvärde minus skulderna. Metoden används ofta för fastighetsbolag, investmentbolag och företag som ska avvecklas, där värdet främst ligger i tillgångarna. För tjänsteföretag med få materiella tillgångar ger substansvärdet ofta en för låg bild, eftersom kunskap, kundrelationer och varumärke inte syns fullt ut i balansräkningen.
Realoptioner
I vissa fall har företaget möjligheter som inte fångas av traditionella metoder, till exempel rätten att bygga ut en anläggning eller utveckla en ny produkt om marknaden visar sig gynnsam. Sådana möjligheter kan värderas med optionsteori. Metoden är mer avancerad och används främst i forsknings- och råvaruintensiva branscher.
Vad påverkar värdet?
Oavsett metod brukar några faktorer vara avgörande:
- lönsamhet och hur stabila vinsterna och kassaflödena är,
- tillväxtmöjligheter och marknadens utveckling,
- beroende av enskilda kunder, leverantörer eller nyckelpersoner, inte minst ägaren,
- konkurrenssituation, varumärke och avtal,
- skuldsättning och behov av framtida investeringar.
Underlag för en värdering
Grunden är företagets årsredovisningar, som för aktiebolag finns hos Bolagsverket, kompletterade med budgetar, prognoser och information om branschen. Vid större affärer gör köparen ofta en så kallad due diligence, en genomgång av företagets ekonomi, juridik och avtal. Eftersom olika metoder ger olika svar används i praktiken ofta flera metoder parallellt för att få ett rimligt intervall. Den som ska köpa eller sälja ett företag tar därför ofta hjälp av revisor, redovisningskonsult eller företagsmäklare.
Läs också om kassaflöde, nyckeltal och företagsförvärv.
Uppdaterad: texten har skrivits om och kompletterats med beskrivningar av de vanligaste värderingsmetoderna och vad som påverkar ett företags värde.