Innehållsförteckning
Godtrosförvärv av lösöre
För lösa saker, som möbler, cyklar och elektronik, gäller lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre. Har du köpt något av en person som hade saken i sin besittning men varken ägde den eller fick sälja den, kan du ändå bli ägare om du har fått saken i din besittning och var i god tro (2 §).
Kravet på god tro är strängt. Du anses ha varit i god tro bara om det är sannolikt att sakens beskaffenhet, omständigheterna när den bjöds ut och förhållandena i övrigt var sådana att du inte borde ha misstänkt att säljaren saknade rätt att sälja. Ett påfallande lågt pris eller ovanliga omständigheter vid försäljningen kan alltså tala emot god tro. Läs mer om privatköp.
Stöld och rån
Har egendomen tagits från ägaren genom stöld eller tilltvingats genom våld eller allvarligt hot, behåller ägaren sin rätt även om du var i god tro. Kräver ägaren inte tillbaka egendomen inom sex månader från att hen fick, eller måste antas ha fått, kännedom om att du har den, blir du dock ägare (3 §). Se även egendomsbrott och hittegods.
Lösen och hävd
Har ägaren förlorat sin rätt genom ett godtrosförvärv kan hen få tillbaka egendomen mot lösen, om hen kräver det inom sex månader. Lösen ska motsvara vad du betalat för saken och eventuella förbättringar, men högst sakens värde i den allmänna handeln (5–6 §§). Har du dessutom innehaft saken som ägare i tio år utan att ha haft anledning att misstänka något kan du bli ägare genom hävd (4 §).
Fastigheter
För fast egendom avgörs godtrosförvärv främst av lagfarten. Köper du en fastighet av den som har lagfart och du varken visste eller borde ha vetat att säljaren inte var rätt ägare, är köpet giltigt (jordabalken 18 kap. 1 §). Regeln gäller inte bland annat om säljarens åtkomsthandling var förfalskad eller tillkom under grovt tvång (18 kap. 3 §).
Skuldebrev och avtal
Den som förvärvar ett löpande skuldebrev i god tro anses som rätt borgenär även om överlåtaren inte hade rätt att överlåta det (skuldebrevslagen 14 §). Läs mer om skuldebrev.
Inom avtalsrätten har motpartens goda eller onda tro ofta betydelse. Den som på grund av en felskrivning har lämnat ett anbud med annat innehåll än hen menade är till exempel inte bunden, om mottagaren insåg eller borde ha insett misstaget (avtalslagen 32 §).
Uppdaterad: texten angav att en köpare aldrig kan förvärva stulen egendom i god tro. Ägaren behåller sin rätt, men bara om hen kräver tillbaka egendomen inom sex månader från att hen fick kännedom om var den finns. Material från Wikipedia har ersatts med lagtext.