Hindersprövning

Hindersprövning är den kontroll som enligt äktenskapsbalken måste göras innan två personer får gifta sig i Sverige. Prövningen görs av Skatteverket och syftar till att kontrollera att det inte finns något hinder mot äktenskapet. Först när Skatteverket har utfärdat ett intyg om att det inte finns något hinder kan vigseln genomföras.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Så går hindersprövningen till

De två som vill gifta sig begär hindersprövning gemensamt hos Skatteverket. I ansökan försäkrar båda på heder och samvete att de inte är släkt med varandra på något av de sätt som lagen förbjuder, och uppger om de tidigare har varit gifta eller registrerade partner. Den som har varit gift tidigare måste kunna visa att äktenskapet har upplösts, om det inte redan framgår av folkbokföringen. Den som inte är eller ska bli folkbokförd i Sverige behöver normalt visa ett intyg från en utländsk myndighet om sin behörighet att gifta sig.

Om Skatteverket inte hittar något hinder utfärdas ett intyg om hindersprövning. Vigseln ska ske inom fyra månader från att prövningen är klar, annars behöver en ny prövning göras. Skatteverkets beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. Aktuell information och blanketter finns hos Skatteverket.

Vilka hinder finns?

Äktenskapshindren regleras i 2 kap. äktenskapsbalken. De viktigaste är:

  • Ålder: den som är under 18 år får inte gifta sig. Någon möjlighet till dispens finns inte.
  • Bestående äktenskap eller partnerskap: den som redan är gift eller registrerad partner får inte ingå ett nytt äktenskap.
  • Nära släktskap: äktenskap får inte ingås mellan släktingar i rätt upp- och nedstigande led eller mellan syskon.

Skärpta regler om släktskap från den 1 juli 2026

Den 1 juli 2026 trädde ändringar i äktenskapsbalken i kraft som utvidgar förbudet mot äktenskap mellan nära släktingar. Kusiner får inte längre gifta sig med varandra, och förbudet gäller även när den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon, till exempel faster och brorson. Halvsyskon och syskon genom adoption kan inte längre få tillstånd att gifta sig. Adoptivförhållanden likställs med släktskap. Syftet är enligt regeringen att motverka hedersrelaterat förtryck och tvång. Utländska kusinäktenskap ska som huvudregel inte heller erkännas i Sverige. För äktenskap som ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre regler. Lagtexten finns hos riksdagen.se.

Efter vigseln

Ett äktenskap har rättsliga följder för bland annat egendom, arv och underhåll. Makar har giftorätt i varandras egendom om inget annat avtalats, vilket blir aktuellt vid en bodelning. Den som vill ha andra regler kan skriva ett äktenskapsförord. Läs mer om äktenskap och om skillnaden mot samboförhållande.

Lämna en kommentar