Revisorsnämnden

Revisorsnämnden var den statliga myndighet som hade tillsyn över Sveriges auktoriserade och godkända revisorer. Den 1 april 2017 bytte myndigheten namn till Revisorsinspektionen. Uppdraget är i stort sett detsamma: att se till att samhället har kvalificerade och oberoende revisorer och att god revisorssed och god revisionssed utvecklas.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Från handelskamrar till Revisorsinspektionen

Auktorisation av revisorer började hos Stockholms handelskammare 1912 och sköttes därefter av handelskamrarna. År 1973 tog Kommerskollegium över uppgiften. Revisorsnämnden bildades den 1 juli 1995, samtidigt som 1995 års revisorslag trädde i kraft. Den nuvarande revisorslagen (2001:883) gäller sedan den 1 januari 2002. Efter namnbytet 2017 har reglerna reformerats flera gånger, bland annat med nya utbildningskrav 2018 och ett reformerat auktorisationssystem 2019. Sedan 2024 hör myndigheten till Finansdepartementet. Tidigare låg den under Justitiedepartementet.

Vad gör Revisorsinspektionen?

Enligt 3 § revisorslagen ska Revisorsinspektionen:

  • pröva frågor om auktorisation, godkännande, behörighet att granska hållbarhetsrapporter och registrering av revisionsbolag,
  • utöva tillsyn över revisorer, registrerade revisionsbolag och deras revisionsverksamhet,
  • pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder, och
  • ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas.

Myndigheten anordnar också prov för revisorsexamen och har tillsyn över att revisorer följer penningtvättslagen. Föreskrifterna ges ut i Revisorsinspektionens författningssamling (RIFS) och är bindande. Hur du blir revisor beskrivs i auktoriserad revisor.

Auktorisation i fem år i taget

En auktorisation eller ett godkännande gäller normalt i fem år. Revisorn måste sedan ansöka om förnyelse och då visa att grundkraven fortfarande är uppfyllda och att hen har genomgått verifierbar fortbildning. En godkänd revisor är en revisor som godkändes enligt äldre regler utan revisorsexamen. Några nya godkännanden ges inte.

Tillsyn och disciplinära åtgärder

Tillsynen sker bland annat genom kvalitetskontroller, tematillsyn och riskbaserad tillsyn. Ett tillsynsärende kan inledas efter en anmälan från till exempel en privatperson, ett företag eller en myndighet. Det kan också inledas på myndighetens eget initiativ, till exempel efter uppgifter från Skatteverket eller i medier. En anmälan bör vara skriftlig och beskriva vilken revisor det gäller, vad som har hänt och när. Omständigheter som ligger mer än fem år tillbaka kan normalt inte prövas.

Besluten om disciplinära åtgärder fattas av Tillsynsnämnden för revisorer. De åtgärder som finns är:

  • erinran – ett påpekande om att revisorn inte har följt god sed,
  • varning – vid allvarligare fel. Om det finns särskilda skäl kan varningen kombineras med en sanktionsavgift eller ett tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet (32 a §),
  • upphävande av auktorisationen eller godkännandet, till exempel om revisorn uppsåtligen har gjort orätt eller handlat oredligt (32 §).

Revisorn kan överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol. Den som har gjort en anmälan är inte part i ärendet och kan inte överklaga. Läs mer om revisorns uppgifter i revisor.

Uppdaterad: texten beskriver nu att Revisorsnämnden bytte namn till Revisorsinspektionen 2017 och att myndigheten sedan 2024 hör till Finansdepartementet. Uppgifterna om ”straffavgift” och föreskrifterna RNFS är rättade till sanktionsavgift och RIFS. Wikipedia-text har ersatts.

Källor

Lämna en kommentar