Innehållsförteckning
Vem har rätt till studieledighet?
Enligt 3 § har den anställde rätt till ledighet om hen vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren
- de senaste sex månaderna, eller
- sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.
Anställningstid hos ett annat företag i samma koncern räknas in. Har företaget eller en del av det övergått till en ny ägare räknas även tiden hos den tidigare arbetsgivaren. För utbildning som till väsentlig del gäller fackliga frågor krävs ingen viss anställningstid.
Lagen ger rätt till ”behövlig ledighet” för utbildning och ställer inte krav på att studierna ska ha koppling till arbetet. Rätten gäller ledighet – inte lön. Försörjningen under studietiden får lösas på annat sätt, till exempel genom studiemedel eller omställningsstudiestöd från CSN.
Arbetsgivarens rätt att skjuta upp ledigheten
Arbetsgivaren kan inte neka studieledighet, men får skjuta upp den (4 §). Arbetsgivaren ska då genast underrätta den anställde om uppskovet och skälen. Om arbetsgivaren har kollektivavtal för den aktuella gruppen ska även den lokala fackliga organisationen underrättas, och den kan begära överläggning inom en vecka.
- Vill en kollektivavtalsbunden arbetsgivare skjuta upp ledigheten mer än sex månader efter ansökan krävs fackets samtycke (5 §).
- För kortare ledighet, högst en arbetsvecka sammanlagt, krävs samtycke redan om uppskovet blir längre än två veckor.
- Har den anställde inte fått börja sin ledighet inom två år efter ansökan kan hen begära att domstol prövar frågan. För ledighet om högst en arbetsvecka gäller ett år (6 §).
Skydd under och efter ledigheten
- Uppsägningsskydd – en uppsägning eller ett avskedande enbart för att den anställde begär eller tar ut studieledighet ska förklaras ogiltig (8 §). Reglerna i lagen om anställningsskydd gäller då.
- Återgång till arbetet – den som har varit studieledig ska ha samma eller likvärdig ställning när det gäller arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om ledigheten inte hade tagits (9 §).
- Avbrutna studier – den som avbryter sin utbildning har rätt att komma tillbaka. Arbetsgivaren kan vänta med återgången i upp till två veckor, eller en månad om ledigheten varat minst ett år (10 §).
- Skadestånd – en arbetsgivare som bryter mot lagen kan bli skyldig att betala skadestånd (13 §).
Kollektivavtal och tolkningsföreträde
Avtal som inskränker den anställdes rättigheter enligt lagen är ogiltiga i den delen. Vissa regler, bland annat om anställningstid, uppskov och återgång, får dock ersättas genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Vid tvist om tillämpningen gäller i vissa frågor den lokala fackliga organisationens mening tills tvisten är slutligt prövad (11 §).
Studieledighetslagen hör till de arbetsrättslagar som ger rätt till ledighet, liksom föräldraledighetslagen och lagen om facklig förtroendemans ställning.
Källor: lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1982:80) om anställningsskydd, CSN – Omställningsstudiestöd, CSN – Studiemedel. Uppdaterad oktober 2026.