När man försöker styra beteende använder man sig ofta av belöningar och bestraffningar. Det finns dock ett flertal studier som påvisar att belöningar är mer motiverande än bestraffningar. Belöningssytemets utformning är därmed ganska viktig för ett företag, speciellt i länder som präglas av en hög individualism som exempelvis USA där bonusar på individuell prestation ofta är mycket högre än i Sverige. Det kulturella perspektivet innebär att man måste anpassa sitt styrsystem för de olika länder man är verksam i.
Merchant och van der Stede benämner tre olika styrsätt och i verkligheten används oftast kombinationer av dessa styrsätt.
1. Resultatstyrning
2. Handlingsstyrning
3. Personalstyrning och/eller kulturell styrning
Vid Resultatstyrning styr man efter resultat baserat på uppsatta mål. Ett problem som finns är att det är svårt att sätta upp målet och dessutom svårt att veta vad man ska mäta för att uppnå sitt mål. Med andra ord är det inte alltid lätt att se de kausala sambanden mellan det man mäter på och företagets mål.
Vid Handlingsstyrning styr man personalens handlingar, antingen genom att förhindra vissa handlingar(med t.ex. lås, lösenord etc.) eller se till att personalen måste följa ett visst regelverk eller processer.
Vid Personalstyrning försöker man att decentralisera och låta personalen styra sig själva. Detta kan bero på att deras resultat är svåra att mäta (t.ex. kan inte mätas exakt, forskningsavdelningen på ett läkemedelsföretag; man vet inte vad man får ut mer än att det förmodligen gynnar företaget i slutändan).
Vid kulturell styrning kontrollerar personalen varandra. Det är i övrigt väldigt mycket likt personalstyrning där man har mycket eget ansvar och en stabil och stark företagskultur som genomsyrar verksamheten. Ibland har man gruppbaserade bonusar med detta styrsätt eftersom personalen kommer hålla koll på varandra lite extra då.
För- och nackdelar finns med alla tre styrsätten och man kan välja olika element ur dessa styrsätt för att använda de delar som passar ens verksamhet bäst.
Budgetering tillhör ekonomistyrningen. En traditionell budget innehåller oftast enbart ekonomisk historisk data. Med andra ord, saker som redan har hänt. En modernare budget inbegriper planering och uppföljning mot icke-finansiella mål, såsom kvalitet och genomloppstid, eftersom det också påverkar intäkter och kostnader.
Inom dagens ekonomistyrning så använder man sig också av olika modeller. Exempel på dessa är:
- Balanserat styrkort
- Benchmarking
- Total Quality Management
- Budget
- Bidragskalkyl
- ABC-kalkyl
- Activity based budgeting
- Budgetlös styrning
Läs mer om:
Ekonomistyrning
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.
Mer om ekonomistyrning
Ett företag har oftast flera ekonomiska mål det vill uppnå, t.ex. en viss vinst, en viss räntabilitet på insatt kapital, en viss kapitalomsättningshastighet. För att effektivt nå dessa mål finns rutiner och metoder i företaget som används för att planera och följa upp den ekonomiska verksamheten. Ettexempel på att snabbare nå ett ekonomiskt mål kan vara att utarbeta nya och effektivare faktureringsrutiner.
Ekonomistyrning viktigt även i det lilla företaget
Styrningen av ett företag sker på flera sätt. Exempel på styraktiviteter är planering, beslutsfattande och kontroll. Inköp gör en inköpsplanering, produktionen en produktionsplanering, marknadsavdelningen en marknads- planering och så vidare. Vi kan säga att styrningen av företaget är alla de aktiviteter som är till för att planera, kontrollera att planerna följs och justera vid behov. I ett större företag har dessa styraktiviteter namn som exempelvis produktionsstyrning, marknadsstyrning och ekonomistyrning (ekonomisk styrning).
Beroende på ett företags storlek har begreppet ekonomistyrning lite olika dimensioner. För ett större företag innebär ekonomistyrning att lämpliga ekonomisystem för styrning utformas och utnyttjas, att ekonomiskt ansvar för olika organisationsenheter (tex inköpsenhet, produktionsenhet, försäljnings- och marknadsföringsenhet) bestäms och att ekonomiska mål formuleras för olika organisationsenheter och företaget som helhet. I det lilla företaget (bestående av kanske bara en person) behövs inte dessa styrsystem utnyttjas på samma sätt. Det viktiga är att det lilla företaget tar till sig det större företagets sätt att styra och tänka på ekonomin. Tyvärr finns det många exempel på småföretag som ”kastar bort” pengar i onödan bara för att en enkel rutin eller kunskap saknas.
Vi ska visa på några exempel där ekonomistyrning är användbart för det mindre företaget. De delar som vanligtvis brukar ingå i ekonomistyrningsarbetet är planering, styrning, uppföljning, analysering (rapportering och presentation i lite större företag).
För att styra mot de ekonomiska mål som företaget ställt upp gäller det att utarbetat effektiva rutiner för hur tex in- och utbetalningar ska hanteras, hur företaget ska agera om betalningar uteblir. Kassaflödet är mycket viktigt, särskilt för nystartade företag och företag i kraftig expansion. Trots goda förutsättningar kan företag med dåligt kassaflöde, för stora utgifter (ofta fasta) som överstiger inbetalningarna på kort sikt, göra att företaget måste ställa in sina betalningar och gå i konkurs om det är ett AB. Är företaget en enskild firma eller ett handelsbolag kan det bli på det viset att personliga skulder kan kvarstå. Vi beskriver arbetet med faktureringsrutiner, hur man agerar då betalningar uteblir, vilken dröjsmålsränta företaget kan begära mm.
I begreppet ekonomistyrning ingår även att ta fram ekonomisk information som hjälp inför olika affärsmässiga beslut. Att använda nyckeltal vid jämförelser, både internt och mot andra i branschen, ger bra upplysning om företaget mätt med olika variabler.
Ekonomistyrning viktigt även i det lilla företaget
Regler för fakturans innehåll – checklista
Kassaflöde
Dröjsmålsränta
Fakturaservice
Inkasso
Nyckeltal