Innehållsförteckning
Vad gör ICC?
ICC arbetar för fri och regelbaserad handel och för att göra det enklare för företag att göra affärer över gränserna. Verksamheten kan delas in i tre huvudområden:
- Påverkansarbete. ICC för fram näringslivets synpunkter i internationella sammanhang, till exempel i frågor om handelspolitik, skatter, digital handel och hållbarhet.
- Självreglering och standarder. ICC tar fram regler och riktlinjer som företag frivilligt följer, bland annat leveransvillkoren Incoterms®, regler för betalningar och finansiering av handel (trade finance) och regler för marknadsföring.
- Tvistlösning. Genom ICC:s skiljedomstol, ICC International Court of Arbitration, kan företag lösa kommersiella tvister genom skiljeförfarande och medling.
Nationalkommittéer och ICC Sverige
I många länder finns nationella kommittéer som samordnar medlemmarnas arbete och är länken mellan ICC centralt och det egna landets näringsliv och myndigheter. I Sverige finns ICC Sverige (ICC Sweden). Medlemmar är företag och organisationer, och arbetet bedrivs i kommittéer inom bland annat marknadsföring, handel, skatter och hållbarhet. I Sverige är det ICC:s marknadsföringskommitté som bevakar och utvecklar marknadsföringsreglerna.
ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation
Redan 1937 gav ICC ut sina första regler för reklam. I dag kallas de ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation eller Marknadsföringskoden. Enligt ICC Sverige tillämpas koden i sin helhet eller ligger till grund för nationell reglering i fler än 90 länder. Den senaste versionen kom 2024 och omfattar bland annat influencermarknadsföring, miljöpåståenden, användning av AI och marknadsföring som riktar sig till barn och unga.
Grundtanken är att all marknadskommunikation ska vara laglig, hederlig, vederhäftig och sann, och att den ska utformas med socialt ansvar. Koden gäller alla slags medier och omfattar reklam för varor, tjänster och andra produkter. Utöver koden har ICC tagit fram särskilda riktlinjer, till exempel för miljö- och klimatkommunikation och för marknadsföring av alkohol.
Koden och marknadsföringslagen
Enligt 5 § marknadsföringslagen (2008:486) ska marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed. Lagen definierar det som god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring. ICC:s Marknadsföringskod är ett av de viktigaste exemplen på sådana vedertagna normer och används ofta som stöd när det ska bedömas vad som är god marknadsföringssed.
Reklamombudsmannen granskar enligt koden
I Sverige prövar Reklamombudsmannen (RO) anmälningar mot kommersiell reklam som riktar sig till den svenska marknaden. Prövningen görs mot ICC:s Marknadsföringskod. Besluten fattas av Reklamombudsmannen eller av Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON) och publiceras på RO:s webbplats. RO är näringslivets självreglering och kan inte döma ut vite, böter eller skadestånd. Det kan däremot domstolarna göra enligt marknadsföringslagen, efter talan av till exempel Konsumentombudsmannen eller en konkurrent.
Incoterms och skiljeförfarande
För företag som handlar med andra länder är Incoterms® ICC:s mest kända produkt. Det är standardiserade leveransvillkor som anger när risken för varan går över från säljare till köpare och vem som betalar transport, försäkring och tullklarering. ICC:s skiljeförfarande kan användas av alla parter som har avtalat om det, oftast genom en skiljeklausul i avtalet. Läs mer om handelskammare och skiljenämnd.
Uppdaterad: texten är omskriven och kompletterad med ICC:s verksamhetsområden, den uppdaterade Marknadsföringskoden från 2024, kopplingen till marknadsföringslagen och Reklamombudsmannens granskning. Inaktuella uppgifter om antal medlemsländer och källan från 2012 är ersatta.