Fisk- och vattenbruksprodukter – handelsbeteckningar

Bestämmelserna gäller inte vid försäljning av mindre mängder fisk direkt från fiskare eller odlare till konsument. Handelsbeteckningarna fastställs av EU-ländernas behöriga myndigheter. I Sverige är det Livsmedelsverket. Produkter som saknar handelsbeteckning får inte säljas.

Grundreglerna finns i artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

Syftet med reglerna framgår av ingressen (8) till förordningen:
”På grund av den ökade mångfalden produkter som erbjuds, särskilt när det gäller fiskeriprodukter som saluförs färska eller kylda, är det nödvändigt att ge konsumenterna en viss grundläggande information om produkternas karaktär. Det åligger medlemsstaterna att upprätta en förteckning över de handelsbeteckningar som är tillåtna i landet, för dessa produkter.”

Närmare bestämmelser finns i kommissionens tillämpningsförordning (EG) nr 2065/2001. De svenska beteckningarna fastställs i Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:37 om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter.

Enligt artikel 17  i förordning (EU) nr 1169/2011 ska varubeteckningen (livsmedlets beteckning) på färdigförpackningen vara den fastställda handelsbeteckningen. För närmare uppgifter om märkningens omfattning och utformning se vägledning om tilläggsmärkning av fiskeriprodukter.

För sammansatta livsmedel med fisk (t.ex. fiskgratäng) kan fiskråvaran i ingrediensförteckningen deklareras med kategoribeteckningen ”fisk” och arten behöver inte namnges (jfr bilaga VII  i förodning (EU) nr 1169/2011). Om man frivilligt vill ange fiskarten ska den fastställda beteckningen användas.

Eftersom kategoribeteckning saknas för kräftdjur och blötdjur ska sådan råvara anges med handelsbeteckning i ingrediensförteckningen. Även på restaurangmenyer och liknande ska den fastställda beteckningen användas om man vill precisera vilken art som ingår. Saknas fastställda beteckningar ansvarar företagaren för att märkningen är rättvisande och inte vilseledande.

Den som vill saluhålla en art av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur och som saknar fastställd handelsbeteckning, anmäler detta till Livsmedelsverket som fastställer en tillfällig beteckning och som publiceras enligt nedan.

Efterhand permanentas de tillfälliga beteckningarna genom att fastställas i SLVFS 2001:37 som definitiva handelsbeteckningar. Beteckningarna fastställs efter samråd med branschen och med naturvetenskaplig expertis. En handelsbeteckning skall vara tillräckligt klargörande ifråga om livsmedlets art och får inte vilseleda konsumenten.

Anmälan med uppgift om artens vetenskapliga namn, fysiska tillstånd/beredningsform (levande, färsk, kyld, fryst, rökt, torkad, saltad, saltlake, kokt, mjöl eller pellets) och förslag till handelsbeteckning samt anmälarens postadress kan göras per post, fax eller E-post till:

Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala
Fax: 018 – 10 58 48
E-post: [email protected]
 

Definitiva handelsbeteckningar för ett 40-tal nya arter

Genom den ändring av SLVFS 2001:37 som gäller från 1 juli 2008 enligt LIVSFS 2008:10 har Livsmedelsverket infört definitiva beteckningar för ett 20-tal arter som haft tillfälliga beteckningar sedan 2004. För ytterligare ett 20-tal arter har definitiva beteckningar fastställts utan föregående tillfälliga beteckningar.

För tre arter av släktet pangasius har ”Pangasiusmal” införts som ett alternativ till hajmal, som behålls tills vidare. För Labeo ariza har beteckningen ”Reba” införts som ett alternativ till den tillfälliga beteckningen ”Dykarp” som utgår fr.o.m. 1 juli 2009.
 

Tillfälliga handelsbeteckningar för bläckfisk och musslor

Gällande tillfälliga beteckningar framgår av tabellen nedan.

Med anledning av en ansökan om handelsbeteckningar för flera bläckfiskar har Livsmedels­verket kommit fram till att gruppbeteckningar är enklare att hantera och därmed lämpligare att använda, så länge inte kännedom om den enskilda arten är av betydelse för konsumentens val av bläckfisk. Sådana lämpliga gruppbeteckningar för bläckfisk är åttaarmad respektive tioar­mad bläckfisk.

Av samma skäl har Livsmedelsverket fastställt gruppbeteckningen venus­mussla för två arter av familjen Veneridae. Behovet av artegna beteckningar kommer att prö­vas på nytt när gällande tillfälliga beteckningar permanentas och förs in i SLVFS 2001:37. Tidigare fastställda artegna beteckningar för bläckfisk behålls i avvaktan på revision av 2001:37.
 

Alternativ för bläckfisk

För att ge utrymme för en enhetlig märkning av bläckfisk har verket beslutat om tillfälliga beteckningar även för de arter, som det fastställts definitiva beteckningar för i SLVFS 2001:37. Dessa tillfälliga beteckningar kan användas i stället för de definitiva beteckningarna enligt SLVFS 2001:37. Livsmedelsverket avser att fasas ut även de definitiva artegna beteck­ningarna i samband med nästa ändring av föreskrifterna.

¹ Endast till 1 juli 2009
² M.paradoxus ges samma beteckning som M. capensis eftersom båda arterna förekommer i samma område och är i praktiken omöjligt att skilja åt i samband med fisket.

Förordning (EG) nr 1379/2013

Livsmedelsverkets föreskrift SLVFS 2001:37 om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter 
 

Källa:

Livsmedelsverket