Patent- och Registreringsverket använder numera odet Design istället för Mönster. De talar om designskydd istället för mönsterskydd. Trots att båda namnen används står de för samma sak – skydd av en produkts utseende. Lagen som reglerar heter Mönsterskyddslagen.
Det är inte längre tillräckligt att produkten är bra, i många fall är det just utseendet, designen, som är en produkts identitet och ett av de främsta argumenten för kunden att välja just din produkt. Det gäller alltså att skydda produktens utseende (design – mönster) från kopiering.
Det innebär mycket arbete och ofta stora investeringar att ta fram en bra design. Att skydda designen innebär att du får ensamrätt på det utseende som produkten har. Ingen annan kan tillverka, försälja, importera eller hyra ut en vara som inte på ett väsentligt sätt har ett annat utseende än det mönster du har rätten till. Om någon använder ditt mönster utan tillstånd kan du vända dig till domstol för att få det stoppat. Syndaren kan också bli tvingad att betala skadestånd.
Vad innebär ett mönsterskydd – designskydd?
Ett mönsterskydd/designskydd ger ensamrätt åt den som innehar skyddet att utnyttja detta kommersiellt i sin tillverkning och marknadsföring. Däremot kan ett mönsterskydd inte skydda en bakomliggande idé, för detta behövs ett patent. Ett mönsterskydd går att få om en produkts design är ny och skiljer sig väsentligt från vad som finns tidigare. I Sverige är det Patent- och Registreringsverket, PRV, som är den registrerande myndigheten.
Kom ihåg att Mönsterrätten är en förmögenhetsrätt. Du kan realisera den på olika sätt och på det viset tjäna pengar. Är mönstret/designen registrerad betraktas det som en tillgång som kan omsättas, utlicensieras och utmätas.
Lagen
Mönsterskyddslagen som har sin grund i EU-direktivet om mönsterskydd, det så kallade mönsterskyddsdirektivet (98/71/EG), gör det möjligt med en skyddstid för en design till 25 år. Dessutom har formgivaren 12 månader på sig att få ett mönsterskydd från det att utseendet blivit offentligt.
Vilka delar kan mönsterskyddas?
Lägg märke till att det är endast utseendet, designen på de delar av en produkt som är synliga vid normal användning som kan mönsterskyddas. Det är alltså inte möjligt att mönsterskydda sådana delar som syns endast vid service eller om till exempel en normalt monterad kåpa tas bort. Man gör ingen skillnad lagmässigt på nyttomönster, alltså ett utseende som en produkt har på grund av sin funktion, och ett prydnadsmönster.
Hur kan jag få hjälp?
Ett mönsterskydd/designskydd kan innebära stor skillnad för produktens möjlighet till överlevnad och framgång. Därför är det viktigt att mönsterskyddet blir rätt från början. Det gäller ofta mycket pengar om en design kan blir skyddad och därigenom ensam på marknaden
För de allra flesta gäller det att hitta en bra källa till professionell hjälp. Det finns ett stort antal företag som arbetar med immaterialrätt. Att söka kompetent hjälp innebär att sannolikheten för att produktens designskydd skall fungera på marknaden ökar.
Vad kan jag få hjälp med?
Företag som sysslar med mönsterskydd/designskydd kan normalt hjälpa till med rådgivning med de tekniska, kommersiella och juridiska aspekterna på just ditt specifika behov av mönsterskydd. Detta gör att innehavaren kan få ett så starkt skydd som möjligt.
Du kan få hjälp med:
- Förundersökning för att kontrollera möjligheten att skydda mönstret.
- Ta fram mönsterexempel.
- Skriftväxling med PRV.
- Bevakning av olika typer av immaterialskydd.
- Rättsliga åtgärder vid intrång i mönsterskydd.
Mönsterskydd inom EU
Från och med 1 januari 2003 finns det möjlighet att söka mönsterskydd som gäller i alla EU-länder. Den myndighet som handlägger ansökningarna är Office for Harmonization in the Internal Market, OHIM, i Alicante.
Ansökan om EU-mönsterskydd kan skickas antingen direkt till OHIM, eller till PRV för vidarebefordran.
Mönsterskyddslagen kan läsas i fulltext hos Rixlex.
Patent och Registreringsverket har bra information om designskydd.
OHIM har en internetsida med information om EU-mönsterskydd.
Mer om mönsterskydd
Mönsterskydd (begrepp i lagtexter) eller designskydd (nyare begrepp som bland annat patent- och registreringsverket använder)[1], är ett immaterialrättsligt skydd med syfte att ge och erbjuda skydd åt nyskapande designer, former och mönster för både industri- och hantverksprodukter oavsett om det är en frågan om prydnadsföremål eller sådana man kan dra nytta av till exempel mönster på däck. Mönsterskydd motsvarar bland annat USA:s design patent, Storbritanniens Industrial design right och Tysklands Geschmacksmuster.
Mönsterskydd i Sverige
Mönsterskydd regleras i Sverige genom mönsterskyddslagen (1970:485)[2] och innebär att den som gjort ett mönster kan genom registrering söka ensamrätt på detta. Det gör man genom att ansöka hos Patent- och registreringsverket och ger ensamrätt i en eller flera femårsperioder från dagen då det först registrerades och kan förnyas upp till högst 25 år sammanlagt (15 år för reservdelar).
Förnyelseansökan[3] ska vara tillhanda hos registreringsmyndigheten som tidigast ett år innan och som senast sex månader efter att den löpande registreringsperioden gått ut. Detta ska ske skriftligt och Avgifter för ansökan eller förnyelsen och eventuella tilläggsavgifter[4] ska vara inbetalda inom samma tid. Annars avslås ansökan.
Registrerad mönsterrätt som gäller inom Sverige kan antingen erhållas som nationell mönsterrätt genom registrering hos Patent- och Registreringsverket eller genom registrering av gemenskapsformgivning som görs hos Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) och som gäller för hela EU. Den svenska mönsterrätten som regleras genom Mönsterskyddslagen och gemenskapsformgivningen som regleras genom förordning EG 6/2002 om gemenskapsformgivning har i huvudsak samma uppbyggnad.
Kraven för skydd är att mönstret skall vara nytt och särpräglat. Det skall inte finnas identiska mönster men ej heller mönster som ger samma helhetsintryck hos en kunnig användare av mönstret.
Mönsterskydd uppkommer genom förordningen om gemenskapsformgivning även direkt då mönstret görs tillgängligt för allmänheten. Detta skydd kräver ingen registrering och gäller i tre år. Inom det första året kan man välja om det räcker med det oregistrerade skyddet eller om man vill registrera mönstret. Efter ett år är det för sent att registrera mönstret.
- PRV – Designskydd
- Mönsterskyddslagen, Lagen.nu.
- 25 § Ansökan om förnyelse.
- 48 § Avgifter.
Den använder sig av material från Wikipedia.
Delar av texten i detta avsnitt kommer från Wikipedia och omfattas av licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika (CC BY-SA).