Besittningsskydd

Rätt till förlängning av hyresavtal

I hyreslagen finns regler som ger rätt till förlängning av hyresavtalet om hyresvärden säger upp ditt avtal. Det kallas för besittningsskydd.

Besittningsskyddet gäller så fort du har flyttat in i lägenheten. Även om hyresvärden säger upp dig kan du alltså ha möjlighet att få bo kvar.

Besittningsskyddet gäller inte om: du hyr en bostadslägenhet i andra hand under kortare tid än två år.   du hyr ett möblerat rum och har bott där mindre än nio månader.   du hyr lägenhet som utgör en del av hyresvärdens egen bostad.   hyresrätten är förverkad, till exempel om hyran inte betalats inom en vecka efter förfallodagen, om lägenheten använts till annat än bostad eller om hyresgästen på annat sätt misskött sig.

Avsäga besittningsskyddet

Det finns tillfällen när du som hyresgäst går med på att avsäga dig ditt besittningsskydd. Det kan vara när huset ska rivas eller att det finns sociala skäl. För en person som tidigare misskött sig kan det vara en möjlighet att få hyresvärden att våga ge personen en chans att visa att bättring har skett. Avtalar du bort ditt besittningsskydd förlorar du din rätt att överklaga en uppsägning från hyresvärden.

Att avtala bort besittningsskyddet är en stor inskränkning i din hyresrätt. Det ska vara en skriftlig överenskommelse, som ibland måste godkännas av hyresnämnden. Det är viktigt att det finns angelägna skäl och att man är medveten om konsekvenserna när man går med på det.

Besittningsskydd i andra hand

En andrahandshyresgäst får besittningsskydd först när den hyrt bostaden längre än två år. En andrahandshyresgäst har ett svagt besittningsskydd. Han eller hon får i regel inte bo kvar om förstahandshyresgästen ska flytta tillbaka till lägenheten.

Särskilda regler

Vid hyra av lägenhet i en- eller tvåfamiljshus gäller särskilda regler. Vid uppsägning gäller till exempel besittningsskyddet inte när hyresvärden själv behöver lägenheten. Men om lägenheten ingår i en affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet kvarstår besittningsskyddet.

Källa: Konsumentverket, Feb 2012

Mer om besittningsskydd

Besittningsskydd innebär att hyresgästen erhåller en, gentemot hyresvärden, starkare ställning. Detta skydd kan indelas i två kategorier; det direkta besittningsskyddet (bostadshyresgäster) samt det indirekta besittningsskyddet (lokalhyresgäster).[1]

Det direkta besittningsskyddet resulterar i att en hyresgäst har rätt att förlänga det tidsbegränsade hyresavtalet, om hyresrätten ej har blivit förverkad.[1] Grunder för förverkan är bl.a. vanvård av lägenheten, betalningsdröjsmål, uthyrning i andra hand utan hyresvärdens (eller hyresnämndens) tillstånd eller genom att störa grannarna.[2] Det indirekta besittningsskyddet är olikt det direkta såtillvida att det ej hindrar hyresvärden från att säga upp hyresgästen, utan hyresvärden tvingas att utbetala en hel årshyra, om hyresvärden ej har sakligt skäl för uppsägning. Trots att det ej i lagtexten står uttryckligen, skall man även företa en intresseavvägning mellan hyresvärden och hyresgästen.[3]

1. [a b] Grauers, Folke (2010). Nyttjanderätt (utgåva 13). Lund: Juristförlaget. sid. 117. Libris 11918919. ISBN 978-91-544-0120-8
2. 12 kap. 46 § Jordabalken (1970:994)
3. NJA 1972 s. 515

Den använder sig av material från Wikipedia.

Delar av texten i detta avsnitt kommer från Wikipedia och omfattas av licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika (CC BY-SA).