Mer om borgen

Säkerhet för ett lån kan bestå av panträtt i egendom (fast egendom t.ex. pantbrev i fastighet eller lös egendom t.ex. bostadsrätt) eller ett borgensåtagande. Borgen är ett löfte av en eller flera personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Exempelvis kan en borgensman förbinda sig att betala räntor och amorteringar på ett lån om inte låntagaren själv betalar. Den som tecknar borgen, dvs går i borgen för någon, kallas för borgensman. Långivaren går under beteckningen borgenär och låntagaren benämns gäldenär.

Formkrav

Det finns inga särskilda formkrav avseende borgen. I banksammanhang bör dock borgensåtagandet vara skriftligt för att vara förenligt med god banksed. Vanligtvis undertecknar borgensmannen en s.k. borgensmening på handlingen (skuldebrevet) med låntagarens förpliktelser.

Proprieborgen

Vid proprieborgen kan långivaren omedelbart kräva vem han vill av borgensmännen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit. Borgensmannen har gått i borgen ”såsom för egen skuld”. Proprieborgen är den vanligast förekommande borgensformen. Exempel på proprieborgensmening intagen i ett skuldebrev: ”För låntagarens förpliktelser enligt detta skuldebrev tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld.”

Enkel borgen

Vid enkel borgen blir borgensmännen betalningsskyldiga först sedan långivaren konstaterat att låntagaren inte kan betala.

Generell borgen

Att teckna generell borgen utan beloppsbegränsning innebär att borgensmannen åtagit sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder nu och i framtiden. Enligt Finansinspektionen (FFFS 2005:3) bör inte generell borgen utan beloppsbegränsning tecknas för konsumentkrediter. I kommersiella förhållanden kan en långivare kräva borgen med eller utan beloppsbegränsning avseende företagets nuvarande eller framtida förpliktelser. Borgensförbindelse utan beloppsbegränsning bör accepteras endast om borgensmannen vid kreditgivningstillfället har ett väsentligt inflytande i företaget t.ex. som företagsledare och/eller ägare. Beloppsbegränsad generell borgen kan användas, då ett nära samband föreligger mellan borgensmannen och företaget.

Prövning av borgensmannen

Innan ett borgensåtagande godtas bör långivaren också göra en kreditprövning av borgensmannen. Det är borgensmannens betalningsförmåga både vid kreditgivningstillfället samt på sikt som då prövas. En borgensförbindelse bör accepteras endast om förbindelsen utgör en betryggande säkerhet för lånet. Borgen kan anses som betryggande om borgensmannen har avyttringsbara tillgångar som bedöms tillräckliga för att infria borgensansvaret och/eller har en sådan ekonomi som möjliggör betalning av låntagarens skuld. Ett borgensåtagande kan få till följd att borgensmannens framtida betalningsförmåga försämras varigenom hans kreditvärdighet sänks. En borgensman kan därför få svårare att få ett lån beviljat så länge borgensansvaret kvarstår.

Information till borgensmannen

Innan ett borgensåtagande tecknas är det av stor vikt att borgensmannen blir informerad om innebörden av åtagandet och vilka konsekvenser det kan få, t.ex. att åtagandet kan medföra att borgensmannens tillgångar inklusive bostaden måste säljas. Informationen bör lämnas skriftligen av långivaren, t.ex. i borgensförbindelsen. Av informationen bör framgå att långivaren fritt kan kräva hela betalningen av en eller flera borgensmän såvida borgen inte är begränsad enligt borgensåtagandet.

Vidare bör det framgå att borgensåtagandet kvarstår oberoende av om en eventuell intressegemenskap (äktenskap, samboförhållande e.dyl.) med den ursprunglige låntagaren upphör. Borgensmannen bör vidare, efter medgivande från låntagaren, erhålla upplysning om eventuella betalningsanmärkningar som låntagaren har samt om lånet avser sanering av skulder. Eftersom det normalt är låntagaren själv som föreslår borgensmannen, förutsätts det att låntagaren medger att borgensmannen får de uppgifter som har betydelse för borgensåtagandet.

Långivaren bör snarast efter att lånet beviljats skicka en kopia av skuldebrevet och borgensförbindelse till borgensmannen. Borgensmannen bör så snart som möjligt få information från långivaren om låntagaren missköter lånet eller om det av annan anledning finns risk för att borgensåtagandet ska tas i anspråk för skulden. Om långivaren kan utgå från att borgensmannen har god insyn i låntagarens ekonomi behöver normalt inte någon information lämnas om utvecklingen av låntagarens ekonomi. Ändras villkoren för lånet ska borgensmannen först underrättas och godkänna ändringen.

Solidariskt eller delat ansvar

Finns det flera borgensmän för ett lån är omfattningen av deras ansvar beroende av hur borgensåtagandet är utformat. Vanligtvis har borgensmännen ett s.k. solidariskt ansvar, dvs en för alla och alla för en. Det solidariska ansvaret innebär alltså att långivaren kan kräva vem som helst av borgensmännen på hela beloppet om låntagaren inte betalar.

Har borgensmännen förbehållit sig s k delad ansvarighet kan långivaren däremot inte kräva en enskild borgensman på mer än hans andel.

Regressrätt

Den borgensman som tvingats att betala hela eller delar av ett lån har alltid regressrätt mot låntagaren, dvs han kan kräva tillbaka pengarna från låntagaren. Om det finns flera borgensmän har dessa sinsemellan regressrätt vid solidariskt ansvar. I de fall då borgensmannen blir tvungen att infria sitt borgensåtagande bör han undersöka möjligheten att själv överta lånet så att räntorna blir avdragsgilla i hans deklaration.

Uppsägning av borgen

Borgensmannen har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan dock, om det framgår av villkoren till skuldebrevet, skriftligen begära att banken säger upp lånet till betalning enligt de villkor som är angivna i skuldebrevet. Sådan uppsägning kan medföra att borgensmannen blir tvungen att betala på grund av sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan bli fri från sitt borgensåtagande om låntagaren kan erbjuda en ny borgensman eller annan säkerhet som långivaren kan acceptera.

Jämkning

Har långivaren brustit vid kreditprövningen eller om borgensmannen inte fått information om hur låntagaren sköter lånet, finns det möjligheter att borgensåtagandet kan komma att jämkas, dvs sättas ned helt eller delvis, med stöd av t.ex. 36 § avtalslagen (1915:218).

Vad händer vid dödsfall

Om låntagaren dör övergår skulden till dödsboet. I de fall då dödsboets medel inte räcker till för att täcka skulderna får borgensmannen träda in och betala inom ramen för borgensåtagandet. I händelse av proprieborgensmannens död övergår borgensansvaret till dödsboet. Borgensansvaret kvarstår tills lånet är betalt eller annan säkerhet ställs för lånet, t.ex. med en ny borgensman. Om låntagaren inte kan presentera en ny säkerhet som långivaren kan godta är det lämpligt att avsätta medel ur dödsboet till borgensåtagandet.

Preskription av borgen

Preskription innebär att långivaren efter viss tid – tre eller tio år – förlorar rätten att kräva ut sin fordran om inte preskriptionen avbryts av långivaren dessförinnan. Preskriptionen avbryts genom att långivaren t.ex. påminner om sin fordran. Efter ett preskriptionsavbrott börjar ny preskriptionstid att löpa. Enligt 8 § preskriptionslagen (1981:130) preskriberas borgen, d.v.s. kan inte göras gällande, om huvudfordran (lånet) är preskriberat. Konsumentlån preskriberas efter 3 år om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Detsamma gäller borgen tecknad för konsumentlån. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte lån som grundar sig på löpande skuldebrev, dvs ställda till innehavare eller viss man eller order, utan då gäller en preskriptionstid på 10 år. Bank- och hypotekslån grundas som regel på löpande skuldebrev varför det i dessa fall är en 10-årig preskriptionstid som gäller. Preskriptionstiden för borgen räknas i allmänhet från det att åtagandet skrevs under (2 § preskriptionslagen).

 

Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, Mars 2012