Bakgrunden till sådana frågor och kontroller är den så kallade Penningtvättslagen. Enligt den lagen är banker, och många andra företag, tvungna att motverka att deras system missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. En stor del av det arbetet består i att de måste veta vilka deras kunder är, var deras pengar kommer ifrån och varför de vill genomföra sina transaktioner. Det arbetet ska anpassas till risken banken har för att deras system missbrukas.
130 Miljarder kan tvättas i Sverige varje år
I rapporten ”Penningtvätt – en nationell riskbedömning” nämner man att cirka 130 miljarder kronor tvättas varje år i det svenska finansiella systemet. Hur stora summor som passerar systemet för att finansiera terrorism är svårare att uppskatta men det bedöms vara miljonbelopp. Och även förhållandevis små belopp kan skapa extremt stor skada om de är kopplade till terrorism.
Det finns en gemensam nämnare mellan de två olika brottstyperna penningtvätt och terrorismfinansiering: förövarna använder i stor utsträckning de finansiella systemen för att uppnå sina mål och syften. Därför kan brotten också bekämpas med liknande metoder och behandlas i samma lagstiftning.
Lagen om penningtvätt från 2017
För att förhindra det här har man i Sverige infört lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism från 2017. Lagen grundar sig på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som i sin tur baseras på internationella principer från FATF, Financial Action Task Force.
Så påverkar lagen dig
Enligt lagen ska verksamhetsutövare, som banker och andra kreditinstitut, vidta åtgärder för att uppnå kundkännedom om sina kunder. Åtgärderna ska vara anpassade till den risk som kunden anses utgöra utifrån företagets riskbedömning av sin verksamhet. Bedöms risken som låg till normal så ska företaget vidta grundläggande åtgärder. Det innebär för dig som konsument främst kontroll av din identitet och att du ska kunna lämna information om affärsförbindelsens syfte och art.
Lagen ger inga exakta direktiv
Åtgärder som banker och andra företag enligt lag måste genomföra är normalt regelbaserade. Det innebär att man i lagen eller förordningen direkt kan utläsa vad banken eller företaget ska göra för att uppfylla lagens krav. Men lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism bygger på ett så kallat riskbaserat förhållningssätt
Ett riskbaserat förhållningssätt betyder att bankerna ska identifiera, bedöma och förstå de penningtvätts- och terroristfinansieringsrisker deras verksamhet kan utsättas för och att de ska utforma lämpliga rutiner för att motverka dessa risker.
Bankernas rutiner kan se olika ut
Ett riskbaserat förhållningssätt kan, om det används rätt, vara mer effektivt eftersom bankerna anpassar reglerna efter sin egen risk som de själva identifierat. Det tillåter dem att fokusera sina resurser och tillämpa strängare kontroller där deras risker är som högst och använda enklare åtgärder där riskerna är mindre.
Men en konsekvens av att bankernas åtgärder ska utformas efter ett riskbaserat förhållningssätt, till skillnad ifrån om de varit regelbaserade, är att bankernas rutiner kan se olika ut. Rent praktiskt innebär det att frågornas antal och utformning, samt krav på verifikationer m.m, kan variera mellan olika banker.
Inte bara banker ska följa lagen om penningtvätt
Det är många fler än banker som omfattas av penningtvättslagens regler. Här är en lista med exempel på verksamheter som omfattas:
Banker, kreditmarknadsbolag, livförsäkringsrörelse, värdepappersbolag, inlåningsföretag, valutaväxlare, försäkringsförmedlare, utgivare av elektroniska pengar, fondbolag, pantbanker, fastighetsmäklare, kasinon, spelbolag, revisorer, bokförings- eller revisionsbolag, skatterådgivare, advokater och liknande, all yrkesmässig handel som avser försäljning mot kontant betalning till belopp på minst 5000 Euro, betalningsinstitut och liknande, alternativa investeringsfonder, verksamheter med konsumentkrediter.
I våra texter hänvisar vi ibland till ”verksamhetsutövaren”. Det betyder något bolag eller yrkesverksam person som omfattas av lagens regler. För vissa verksamhetsutövare är det bara en begränsad del av verksamheten som omfattas av lagen.
Källa: Konsumenternas.se , November 2018