Vi lever i en marknadsekonomi där ”marknaden” styr efterfrågan och utbud. Visserligen inte i en ren marknadsekonomi utan mer i en blandekonomi där vissa delar av marknadsekonomin regleras av exempelvis lagar eller andra politiska beslut.

Motsatsen är planekonomi där beslut om hur resurser ska fördelas och användas fattas centralt av politiska församlingar och sedan administreras av olika, oftast centralt placerade, enheter. Länder som tidigare använt ett planekonomiskt system övergår till marknadsekonomi (blandekonomi) i en ganska snabb takt.

Hur fungerar en ren (fullständig) marknadsekonomi?

Låt oss först konstatera att detta blir ett teoretiskt resonemang eftersom en ”fullständig” marknadsekonomi förmodligen inte existerar. För att en sådan ska existera får inte staten reglera eller subventionera företagen, marknaden, på något sätt – vilket inte är särskilt troligt.

Utgångspunkten i en marknadsekonomi är att människor strävar efter att maximera sin nytta genom att rationellt agera på den information de får. För detta krävs fullständig information, är naturligtvis svårt att få, vilket innebär att en kund inte alltid handlar rationellt. För företagens del gäller i en marknadsekonomi att de strävar efter att maximera sin vinst. Företagen är privatägda och ägarna vill ha bästa möjliga avkastning på insatt kapital.

Det råder fri konkurrens och antalet företag på en viss marknad är så många att inte ett eller ett fåtal dominerar. Företagen producerar utifrån de behov och krav som marknaden har. Eftersom de konkurrerar med varandra måste de ständigt arbeta med att förbättra sina varor och tjänster och kunna tillverka dem till lägre kostnader än konkurrenterna. Teoretiskt innebär det att samhällets resurser används på ett optimalt sätt.

Om lönsamheten är stor på en viss marknad lockas företag att etablera sig där. Utbudet blir större och priserna sjunker. De företag som är ineffektiva och inte klarar konkurrensen försvinner från marknaden.

Priset bestäms av utbud och efterfrågan. Det är konsumenternas fria val som styr vad som produceras. Är utbudet stort och efterfrågan liten sjunker priset. Är utbudet litet och efterfrågan stor blir priset högt. (Anm. Fundera lite över bostadspriserna i olika delar av landet. Vad händer om antalet bostäder kraftigt ökar där priserna är höga?)

Genom de fria marknadskrafterna utnyttjas samhällets resurser på det mest optimala sättet. Det leder till att konsumenternas behov tillfredställs utifrån deras önskemål genom de val de gör. De ”bästa” företagen överlever och de som inte kan hävda sig i konkurrensen får lämna marknaden.

Nyckelord i en marknadsekonomi:

Nyttomaximering av konsumenter.

Fullständig valfrihet för konsumenterna när det gäller att använda sina pengar.

Vinstmaximering av företag.

Fri företagsetablering och fri konkurrens på marknaden.

Effektivitet genom att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt.

Blandekonomi

Det finns en hel del negativa saker som uppstår i en (ren) marknadsekonomi.

Kritiska röster hörs bland annat om följande:

Förmögenheter och inkomster fördelas ojämnt d.v.s. hur produktionsresultatet fördelas, kunden har inte fullständig information och påverkas i sitt val av bl.a. reklam, det finns inget "pris" på exempelvis företagens föroreningar utan vissa kostnader får bäras av samhället, vissa företag börjar växa och makten koncentreras till ett eller ett fåtal företag på en viss marknad vilket innebär att marknadskrafterna delvis sätts ur spel.

För att möta dessa negativa delar i en marknadsekonomi har de flesta länder en blandekonomi. I grunden är det en marknadsekonomi men den styrs i olika riktningar utifrån bl.a. samhällets värderingar i olika frågor. Politiska församlingar stiftar lagar och regelverk som reglerar marknaderna på olika sätt.

Tidigare var det vanligt med statliga stöd, t.ex. etableringsbidrag, transport- bidrag, investeringsstöd, fördelaktiga lån, till företag. Dessa har dock minskat under senare år, där framförallt EU har pressat på för att inte stater ska gynna vissa inhemska företag på ett sådant sätt att den fria konkurrensen inte fungerar.

Genom att använda skatter och avgifter stimulerar eller bromsar staten utvecklingen inom vissa branscher. Bakomliggande faktorer kan vara av exempelvis hälsoskäl och miljöskäl.

I en blandekonomi förekommer olika ägandeformer av "företag". Vi har självklart privat ägande men även kooperativt och statligt ägande. Företag som bearbetar samma marknad kan ha ett privat ägande men även konkurrera med företag där staten äger hela eller delar av ett företag.

I Sverige bedrivs en stor del av verksamheter, främst tjänster, inom den s.k. offentliga sektorn. Det handlar om något som brukar beskrivas som kollektiva varor och tjänster. De är oftast svåra att prissätta, kräver mycket kapital och personal. Hit kan vi räkna hela vår infrastruktur med vägar, järnvägar och kollektivtrafik samt försvaret, polisen och domstolsväsendet. Vi har hela sjukvårdssystemet, barnomsorgen och utbildningsväsendet som andra exempel.

Naturligtvis kan en bro, en viss vägsträcka, ett speciellt sjukhus, en skola etc. drivas av privata företag. Men det är svårt att tänka sig hela vägnätet, alla skolor eller hela sjukvården, försvaret, ska drivas av privata företag.

Grunden till ett så pass stort statligt (landsting, kommuner) ägande och reglerande av marknaden på olika sätt är att uppnå en fördelningspolitik som samhället i stort anser önskvärt. Det handlar om att erbjuda alla barnomsorg, likvärdig sjukvård och utbildning oavsett de privatekonomiska resurserna.

Vi kan dock konstatera att statens ägande och drivande av olika verksamheter stadigt minskar genom att privata företag får tillträde till delar av den offentliga sektorn. Möjligheten för staten att styra dessa privata verksamheter med lagar, regler och kontroller är fortfarande stor och att bara ha beställarrollen kan ha sina fördelar istället för att samtidigt både vara beställare och utförare.

Läs mer om:

Mikroekonomi och makroekonomi
Efterfrågan och utbud på varor och tjänster
Priselasticitet
Distribution, från producent till konsument
Extern och intern redovisning