Dödviktsförlust

Dödviktsförlust (även dödviktskostnad eller allokativ ineffektivitet) är inom nationalekonomi den välfärdsförlust som uppstår när marknaden inte når ett Pareto-effektivt jämviktsläge. Samhällets totala överskott (konsument- plus producentöverskott) blir då mindre än vad det skulle kunna vara vid effektiv prissättning och kvantitet. Begreppet är centralt i mikroekonomisk analys av skatter, monopol och regleringar.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Grundidé

I en konkurrensutsatt marknad utan externa effekter sammanfaller jämviktspris och kvantitet med den punkt där marginell betalningsvilja möter marginell produktionskostnad. Om priset sätts högre (eller lägre) än denna nivå, och kvantiteten därför blir för liten (eller för stor), uppstår trianglar av förlorad välfärd – dödviktsförlusten. De som värderar varan högre än kostnaden men inte handlar, eller de som producerar trots att kostnaden överstiger värdet, representerar sådan förlust. Omfördelning mellan köpare och säljare är inte dödviktsförlust; det är den del som ”försvinner” från båda som räknas.

Vanliga orsaker

Skatter och subventioner förskjuter utbuds- eller efterfrågekurvan. En styckeskatt höjer priset för köparen och sänker nettopriset för säljaren, så att handlad kvantitet minskar. Skatteintäkterna är en omfördelning till det offentliga, men den kvarvarande välfärdsförlusten är dödvikten. Monopol och marknadsmakt leder ofta till högre pris och lägre kvantitet än vid full konkurrens. Prisregleringar (prisgolv eller pristak) och vissa löneregleringar kan skapa liknande gap. Externa effekter (till exempel miljöskador som inte ingår i priset) gör att den privata jämvikten skiljer sig från den samhällsekonomiska.

Tolkning och begränsningar

Dödviktsförlust är ett teoretiskt mått; i praktiken är kurvorna sällan exakt kända. Skatter kan ändå vara motiverade om de finansierar offentliga nyttigheter eller korrigerar externa effekter – dödvikten ska då vägas mot nyttan. Se efterfrågan och utbud, priselasticitet och aggregerat utbud. Elasticiteten påverkar hur stor dödvikten blir: ju mer elastisk efterfrågan eller utbud, desto större kvantitetsförändring vid en given skattekil. Punktskatter behandlas mer i punktskatter.

Sammanfattning: dödviktsförlust mäter effektivitetsförlusten när priser och kvantiteter avviker från det samhällsekonomiskt effektiva läget – oavsett om orsaken är skatt, monopol eller felaktig reglering.

Lämna en kommentar