Innehållsförteckning
Så räknas inkomstelasticitet ut
Inkomstelasticiteten är den procentuella förändringen i efterfrågad mängd delat med den procentuella förändringen i inkomst:
Inkomstelasticitet = % förändring av efterfrågad mängd / % förändring av inkomst
Exempel: om hushållens inkomster ökar med 10 procent och efterfrågan på en vara ökar med 5 procent blir inkomstelasticiteten 0,5.
Olika typer av varor
Normala varor
Normala varor har positiv inkomstelasticitet, alltså ökar efterfrågan när inkomsten ökar. De delas in i två grupper:
- Nödvändighetsvaror (behovsvaror) har en inkomstelasticitet mellan 0 och 1. Efterfrågan ökar, men långsammare än inkomsten. Exempel är baslivsmedel och el.
- Lyxvaror har en inkomstelasticitet över 1. Efterfrågan ökar procentuellt mer än inkomsten. Exempel är utlandsresor, restaurangbesök och smycken.
Inferiöra varor
En inferiör vara, ibland kallad fattigmansvara, har negativ inkomstelasticitet. När inkomsten ökar minskar efterfrågan, eftersom konsumenten får råd med dyrare alternativ, så kallade substitut. Exempel som brukar nämnas är snabbnudlar och billiga basvaror, samt busresor när den som får högre inkomst i stället väljer bil, tåg eller flyg. Vilka varor som är inferiöra kan variera mellan länder och tidsperioder.
Engels lag
Den tyske statistikern Ernst Engel visade på 1800-talet att andelen av inkomsten som går till livsmedel minskar när inkomsten stiger, även om utgiften i kronor ökar. Sambandet kallas Engels lag och är ett klassiskt exempel på att livsmedel har en inkomstelasticitet under 1.
Användning i praktiken
Företag använder inkomstelasticitet för att bedöma hur försäljningen påverkas i en recession eller en högkonjunktur. Branscher med lyxvaror påverkas ofta kraftigt av konjunktursvängningar, medan nödvändighetsvaror är stabilare. För staten är måttet viktigt vid prognoser av skatteintäkter och konsumtion.
Inkomstelasticitet ska inte blandas ihop med priselasticitet, som visar hur efterfrågan påverkas av en prisförändring. Läs också om efterfrågan och utbud, aggregerad efterfrågan och makroekonomi.
Källor
- Nationalencyklopedin, ”inkomstelasticitet” och ”Engels lag”
- Gregory Mankiw & Mark Taylor, Economics, Cengage Learning
- Statistiska centralbyrån, Hushållens utgifter (HUT) (scb.se)