Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden är den marknad där arbetsgivare, som efterfrågar arbetskraft, och arbetstagare, som erbjuder sin arbetskraft, möts. Det är en abstrakt marknad som inte finns på en viss plats. Här bestäms vem som får jobb, vilka löner som betalas och på vilka villkor arbetet utförs.

Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Utbud och efterfrågan på arbetskraft

Som på andra marknader påverkas arbetsmarknaden av utbud och efterfrågan. Efterfrågan på arbetskraft beror på hur mycket företag och offentlig sektor vill producera, vilket i sin tur hänger ihop med konjunkturen, teknikutvecklingen och produktiviteten. Utbudet beror på hur många som kan och vill arbeta, deras utbildning och kompetens, och var i landet de bor.

Arbetsmarknaden skiljer sig dock från många andra marknader. Arbetskraft kan inte lagras, flyttar inte fritt mellan yrken och orter, och lönen är för de flesta den huvudsakliga inkomsten. Därför är arbetsmarknaden i alla länder starkt reglerad. Ett mått på hur väl den fungerar är matchningen, alltså hur snabbt lediga jobb och arbetssökande med rätt kompetens hittar varandra.

Arbetsmarknaden i Sverige

Arbetsmarknadens parter och den svenska modellen

Arbetsgivarorganisationer och fackförbund kallas arbetsmarknadens parter. Ett kännetecken för den svenska modellen är att parterna själva, genom kollektivavtal, reglerar löner och många andra villkor, medan staten håller sig i bakgrunden. Sverige saknar till exempel lagstadgad minimilön. Enligt Medlingsinstitutet omfattas omkring nio av tio anställda av kollektivavtal.

Ett kollektivavtal innehåller ofta regler om lön, arbetstid, övertid och ledighet samt avtalspension och kollektivavtalade försäkringar, som arbetsgivaren betalar utöver de lagstadgade arbetsgivaravgifterna. En arbetsgivare kan teckna kollektivavtal genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller genom ett så kallat hängavtal direkt med facket.

Arbetsrättslig lagstiftning

Kollektivavtalen kompletteras av lagar, bland annat:

  • lagen om anställningsskydd (LAS), om anställningsformer, uppsägning och turordning
  • medbestämmandelagen (MBL), om förhandling och information mellan parterna
  • arbetsmiljölagen, om en säker och sund arbetsmiljö
  • semesterlagen och arbetstidslagen
  • diskrimineringslagen

Flera av lagarna är semidispositiva, vilket betyder att parterna får avvika från dem genom kollektivavtal.

Myndigheter och trygghetssystem

Arbetsförmedlingen ansvarar för att matcha arbetssökande och arbetsgivare och för arbetsmarknadspolitiska insatser, till exempel arbetsmarknadsåtgärder. Den som blir arbetslös kan få ersättning från en arbetslöshetskassa. Omställningsorganisationer som Trygghetsrådet ger stöd vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Arbetsmarknadsstatistik

Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram den officiella statistiken om arbetsmarknaden. Den viktigaste källan är Arbetskraftsundersökningarna (AKU), som beskriver sysselsättning och arbetslöshet för befolkningen i åldern 15–74 år. AKU redovisas månadsvis, kvartalsvis och årsvis och står för det officiella arbetslöshetstalet. Arbetsförmedlingen redovisar dessutom statistik över inskrivna arbetssökande. Talen skiljer sig från AKU eftersom de mäts på olika sätt.

Aktuella siffror om sysselsättning och arbetslöshet finns hos SCB.

Läs mer om:
Arbetsförmåga
Social kompetens
Förvärvsarbete
Egenanställning
Outplacement
Utbrändhet
Volontär

Uppdaterad: texten har skrivits om och kompletterats med den svenska modellen, arbetsrättslig lagstiftning, myndigheter och statistik.

Källor

Lämna en kommentar